Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 30 jan. 1932 - Sverige och Östeuropa. Av T. Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avslå ett ryskt anfall. Men den hängiver sig därför icke åt
någon defaitism. Den räknar synbarligen med och inskärper
vikten av att kunna bjuda ett motstånd, som skall giva tid
och möjlighet för andra krafter att blanda sig i spelet.
På denna punkt måste frågan om Nationernas förbunds
betydelse för utvecklingen upptagas till bedömande. Ett ryskt
anfall mot Finland(—Baltikum) aktualiserar frågan om en
militär sanktion till den angripna partens hjälp. Vilken eller
vilka makter kunna därvid komma i fråga? Den nämnda
finska utredningen går icke närmare in på denna fråga. 1930
års svenska försvarsutredning berör saken endast så till vida,
att den antyder möjligheten av ett läge, där ett svenskt
sanktionsingripande vore på sin plats — detta dock endast såsom
ett tänkbart alternativ under vissa underförstådda
förutsättningar, vilka ej närmare angivas. En samtida utredning av
privat natur uttalar däremot kategoriskt, att »endast Sverige
har möjlighet att giva ett snabbt och effektivt understöd» åt
Finland, och antyder att ett sådant ingripande vore den bästa
lösningen av vår strategiska försvarsfråga, särskilt med
hänsyn till önskvärdheten att hålla fiendens flygbaser på avstånd.
De luftvärnssakkunniga, som nu i dagarna avlämnat sitt
betänkande, hava, så vitt man kan döma av den utfärdade
kommunikén, icke berört frågan annorledes än att de påpeka
risken för luftanfall, särskilt om läget på andra sidan Östersjön
blir förändrat till vår nackdel — allt dock under samtidigt
framhållande av de stora fördelar ur luftförsvarssynpunkt,
som vårt lands läge och beskaffenhet överhuvud erbjuda.
Huru bör då den ifrågavarande sanktionsfrågan bedömas?
Det torde hava sitt intresse att skärskåda densamma ur helt
och hållet reell synpunkt. Frågeställningen blir då denna: Var
och hur bör, i händelse av ett fredsbrott från Rysslands sida,
en militär operation ansättas mot Ryssland för att komma till
effektiv verkan, d. v. s. för att bringa Ryssland definitivt över
på defensiven? Först och främst måste frågan principiellt
besvaras så, att det avgörande ingripandet måste ske med
lantstridskrafter. Ryssland har ingen kust, som kan erbjuda
någon angreppspunkt av betydelse, och för luftanfall torde det
utan ringaste tvekan vara praktiskt taget okänsligt. Det är
Rysslands arméer, som måste neutraliseras. Hären är dess
egentliga krigsredskap, med den kan Ryssland vältra in över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
