Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 17 december - Dagens frågor - Spaniens nya författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414 DAGENS FRÅGOR
jande tillägg: »Varje spanjor har plikt att kunna kastilianskan och rätt
att använda den, dock med förbehåll för de rättigheter, som statens lagar
kunna tillerkänna provinsers eller regioners språk. Utom i den mån
speciallagarna bestämma skall ingen kunna kräva kunskap i och användning
av ett regionalt språk.» Statutets krav på eget katalanskt skolväsen, egen
polis och eget skolväsen lyckades katalanerna ej få in i författningen, men
några av deras önskemål komma måhända att tillgodoses i speciallagarna.
I fråga om kyrkopolitiken segrade mot Zamoras och Mauras genom
deras avgång ur ministären beseglade motstånd den radikalt kyrkofientliga
riktningen, dock efter en av Azaiia föreslagen kompromiss. Sålunda
dekreterade författningens artikel 3, att »i Spanien existerar ingen officiell
statsreligion» och att statsanslagen till prästernas underhåll upphöra efter
två övergångsår. Författningsutskottet hade föreslagit upplösning av alla
munk- och nunneordnar samt indragning till staten av deras egendom.
Beslutet blev upplösning endast av de andliga ordnar, vilka utöver de tre
kanoniska löftena kräva ett särskilt lydnadslöfte åt »annan auktoritet än
den legitima statsmyndigheten», vilket stadgande drabbar jesuiterna med
deras löfte om lydnad för påven. Övriga andliga ordnar ställdes under en
speciallag, enligt vilken de skola upplösas, om deras verksamhet utgör en
fara för statens trygghet. De ställdes dessutom under sträng ekonomisk
kontroll och förbjödos att befatta sig med handel, hantverk, industri eller
skolundervisning. Mot beslutet protesterade 43 deputerade, representerande
omkr. 4 milj. väljare, genom att strejka från cortesförhandlingarna, tills
författningen blivit slutbehandlad. De ha även bebådat en omfattande
propaganda för revision (efter nya val) av dessa bestämmelser, och
Baskiska provinserna, där katolicismen är starkast och stridbarast, kräva i
sitt förslag till regionalstatut rätt att ingå eget konkordat med Rom.
Bland övriga författningsbeslut må nämnas, att kvinnor fingo politisk
rösträtt på samma villkor som männen, d. v. s. efter fyllda 23 år, samt att
skilsmässoinstitutet grundlagsfästes. I författningen ingår även ett från
Kelloggpakten hämtat fördömande av krig som redskap för nationell
politik samt en försäkran, att folkrättens allmänt erkända grundsatser
betraktas såsom hörande till spansk positiv rätt. Provisoriska regeringens
ursprungliga tanke att behålla tvåkammarrepresentationen slog ej an, utan
cortes blev enkammare, dock med rätt för presidenten att förordna om
ny behandling av ärenden, som cortes ej uttryckligen betecknat såsom
brådskande. Möjligheterna till referendum inskränktes även av cortes.
Överhuvud kan sägas, att Spaniens nya författning i många punkter
röjer sitt ursprung från teoretiserande politici med abstrakt läggning och
är rik på vackert ljudande allmänna talesätt utan någon större rent
praktisk innebörd. Frankrikes och Mexikos författningar uppges ha varit ofta
anlitade källor, och fransk socialradikal samhällsuppfattning kommer ej
sällan till uttryck i författningsbestämmelserna. Om man bortser från en
dimmig och allmänt hållen bestämmelse om statens rätt att i vissa fall
skrida till socialisering, tyckes däremot det socialdemokratiska inslaget i
denna författning ej vara särskilt påfallande, ehuru socialdemokraterna som
bekant äro det största partiet i den författmngsgivande cortesförsamlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
