Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 17 december - Dagens frågor - Polens nationella minoriteter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 DAGENS FRÅGOR
hänt; vid valen till den nuvarande sejmen påstods Slawek-kabinettet ha
gått alldeles för hänsynsfullt till väga mot Ost-Galiziens ukrainare, och
dock fick det såsom man torde erinra sig påskrivet bl. a. i utländska
tidningar för sitt hänsynslösa valmakeri just i denna del av Polen.
Faktum är i varje händelse, att den ukrainska oppositionens
fördomsfria uppträdande mot statsmakten väckt vissa betänkligheter även hos
andra främmande mindretalsgrupper inom Stör-Polens gränser. Ett
resultat härav blev att ett minoritetsblock ej kunde komma till stånd inom
den våren 1931 valda riksförsamlingen. »Vi vilja ej framstå såsom
komprometterade», förklarar en av de få representanter som de tyska partierna
i Ober-Schlesien förfogar över i årets polska sejm. Judarna, även de
starkt reducerade i den nuvarande polska riksdagen, anse sig icke heller
de ha någon anledning att associera sig med ur statssynpunkt tvivelaktiga
minoriteter. Däremot hade de gärna gått samman med tyskarna under
själva valet, ehuru de senare t. v. åtminstone läto samverkan vara.
I den nuvarande sejmen komma de nationella minoriteterna sålunda av
allt att döma icke att spela särdeles stor roll. En del av dem — icke den
tyska — har för övrigt slutit sig till regeringsblocket, som har absolut
majoritet i deputeradekammaren och senaten, varför deras synliga insats i
det offentliga de närmaste åren kan väntas bliva ännu minimalare än den
närmast gångna tiden.
Minoriteternas problem i Polen är likväl alltför genomgripande för att
kunna undertryckas eller bringas ur världen genom tillfälliga
manipulationer och maktspråk. Den ukrainska frågans allvarliga karaktär berördes
ovan. Det kan tilläggas att den öppnar perspektiv med hänsyn till
förhållandet till den oberäkneliga grannen i öster, ägnade att oroa sinnen,
som nitälska för den polska statens integritet. I Polen existerar sedan
åtskilliga år ett riksdagsbeslut om uppdelande av landet i administrativa
enheter, varigenom etniskt och ekonomiskt någotsånär slutna områden skola
tilldelas ett betydande mått av självstyrelse. Tills vidare är beslutet ett
beslut på papperet, men meningen är naturligtvis att efterhand omsätta
det i verkligheten. På nationellt håll frågar man sig, vad exempelvis
ukrai-narna skola göra av sin autonomi, när de bliva i tillfälle att göra bruk av
den. D. v. s., man tvivlar icke på att det skall göras energiska försök att
taga ut det mesta möjliga: med andra ord, att de på laglig väg skola
bemöda sig om att lossa på statsbandet, helst ända till bristning. Ett
autonomt polskt Ukraina skall ge irridentisterna ytterligare vatten på
deras kvarnar, och inom högern är man därför merendels på det klara med
att lagen om de administrativa enheterna lämpligast bör förbli vad den
hittills varit: a scrap of paper.
I detta sammanhang kan också nämnas att man flerstädes i Polen endast
med mycket blandade känslor ser möjligheten av- ett sönderfallande av
Råds-Ryssland i en rad självständiga stater. Speciellt ukrainarnas
frigörelse, som säges ha de största utsikterna, väcker bekymmer redan såsom
eventualitet. Ett ryskt Ukraina som bleve försatt i tillfälle att gå sina egna
vägar skulle endast alltför sannolikt bliva en besvärlig granne till Polen.
De nationella anspråk som nykomlingen med säkerhet skulle resa varken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
