Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 17 december - Dagens frågor - Sovjets betalningsförmåga - Riksdagens arbetsformer. Av G. A. H—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 405
svarande siffra för importen endast var 7 %. Vad dessa siffror betyda för
ett land, som för fullgörande av sina betalningar till utlandet uteslutande
är hänvisat till sin varuutförsel, torde vara lätt att inse. De torde för
övrigt bättre än något annat bevisa att de för 5-årsplanens genomförande
ansvariga minst av allt eftersträvat en prisnedsättning för de av Sovjet
exporterade varorna.
Då en ökning av exportvärdet under nuvarande världsdepression icke
torde vara möjlig, synes endast återstå möjligheten av importens
nedskärning, men därigenom skulle även det industriella uppbyggandet fördröjas.
Omöjligheten att erhålla långfristiga lån har tvingat Sovjet att
finansiera sina beställningar med korta förbindelser, vilkas sammanlagda belopp
nu beräknas uppgå till mellan 2 och 2,5 miljarder kronor, varav till
Tyskland mellan 1,100 och 1,200 miljoner Emk och till England omkring 11,5
miljoner pund sterling. Av skuldförbindelserna förfalla mellan 500 och
700 miljoner till betalning under år 1932.
Med perspektivet av en passiv handelsbalans under nästa år och föga
hopp om nya krediter synas stora svårigheter komma att föreligga för
Sovjet för fullgörandet av dessa betalningsförpliktelser. Häri torde man
nog få se grunden till de försök, som Sovjet på sistone gjort för att uppnå
en kreditöverenskommelse med Frankrike. Å andra sidan måste dock
framhävas, att Sovjet i nödfall kan disponera över statsbankens guldreserv, som
under föregående år steg med 120 miljoner till omkring l miljard kronor
och som i år, såvitt bekant, icke varit utsatt för någon åderlåtning utan
tvärtom en ökning bl. a. genom tillförsel från guldfyndigheterna i Sibirien.
Detta förhållande ävensom vissa på den senaste tiden gjorda stora
beställningar, t. ex. av ett icke alldeles obetydligt parti pappersmassa samt ett parti
lådbräder från Sverige, tyder på att vederbörande icke nu synas frukta några
allvarligare betalningssvårigheter. Man må ej heller förglömma, att de belopp,
det här rör sig om, äro relativt små i förhållande till stormakten Rysslands
resurser, samt att såväl all handel som alla betalningstransaktioner regleras
av en med diktatorisk makt utrustad myndighet, som när den finner
lämpligt kan inskränka importen och sålunda åstadkomma jämvikt i
handelsbalansen. Någon hänsyn till befolkningens behov av livsmedel eller andra
förnödenheter behöver härvidlag under nuvarande hårda regim icke tagas.
För den händelse Sovjet verkligen vill uppfylla sina
betalningsförpliktelser synas därför svårigheterna icke oövervinneliga. En helt annan sak
är om det kommunistiska Ryssland av politiska motiv skulle genom en
betalningsinställelse önska underlätta en omvälvning t. ex. i Tyskland. En i
ett kritisk ögonblick framställd begäran om moratorium skulle utan att
behöva allt för starkt kompromettera Sovjets solvens säkerligen väsentligt
öka förvirringen i Tyskland. Sovjets verksamhet i detta syfte synes
emellertid efter Briinings sista seger för närvarande hava avtagit i aktivitet.
Riksdagens
arbetsformer.
Efter att flera gånger på olika sätt under 1920-talet ha
ifrågasatts har äntligen en utredning om förenkling och
effektivisering av riksdagens arbete igångsatts och framlagts av en Kungl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
