Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 6 november - Den svenska penningkrisens historia. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 ELI F. HECKSCHER
man måste medge att situationen just i betraktande av dessa
faktorer ej var lätt att bemästra.
I alla händelser uppstod en återströmning av de utländska
tillgodohavandena från juni, och därefter visade var ny
månad minskad utländsk skuldsättning för privatbankerna, tills
skuldöverskottet slutligen i augusti övergick i privatbankernas
fordringsöverskott på utlandet. Men därmed började också
situationens grundläggande drag att framträda allt starkare.
Riksbankens valutareserver minskades steg för steg, och till
sist började de utländska växelkurserna trots detta draga sig
uppåt. Det blev alltmer tydligt att man bara hade två
alternativ att välja på: återställelse av guldmyntfotens grundvalar
eller övergång till pappersmyntfot.
Det förra alternativet hade inneburit att företaga den
ned-pressning av den svenska prisnivån som skulle ha tillåtit
jämvikt på basis av den gamla guldpariteten; det hade säkert varit
omöjligt utan en eftertrycklig justering nedåt också av
arbetslönerna, vartill de många avtalsuppsägningarna under hösten
skulle ha haft vissa möjligheter att erbjuda. Men en sådan
aktion kunde ej verka omedelbart, och därför måste
riksbanken tills vidare hålla ställningen genom att skaffa sig en
utländsk kredit i den ena eller den andra formen; så snart den
var bragt i hamn, skulle diskontot ånyo ha höjts kraftigt för
att bana väg för den djupare omläggningen. Däremot hade
det efter alla märken att döma varit förfelat att skaffa sig ny
utlandskredit, utan att samtidigt justera det inhemska
prissystemet. Ty om den diagnos jag här har givit är riktig —
nämligen att detta prissystem i samband med det våldsamma
utländska prisfallet hade blivit oförenligt med den gamla
guldpariteten på den svenska kronan — så skulle resultatet ha
blivit att ständigt nya krediter hade slukats av den disproportion
mellan import och export som situationen oavbrutet på nytt
skulle ha skapat, därför att den medför på en gång en
importpremie och en exportspärr.
Så långt hade man kommit i början av september. Det
sattes då i gång en systematisk undersökning av grundvalarna
för Sveriges ekonomiska läge. All sannolikhet talar för att
resultatet, under förutsättning av att inga dramatiska
händelser hade inträffat utanför Sveriges gränser, skulle ha blivit en
återställelse av den gällande guldmyntfotens grundvalar. Riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
