Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 15 september - Seminarieorganisationen. Reflexioner jämte ett förslag med anledning av det senaste sakkunnigbetänkandet. Av Gideon Danell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 GIDEON DANELL
dragits vid de nätt och jämnt färdiga dubbelseminarierna, (I
Uppsala var t, ex. läsåret 1922—23 elevantalet 254, men 1929
—30 endast 121.) En del reduceringar voro av mera permanent
art: förutom att de seminarier, vilkas utveckling till
dubbelseminarier endast påbörjats och som ännu ej erhållit nya
byggnader, helt naturligt fingo återgå till enkelseminarier — det
var Skara och Landskrona — är att nämna, att de båda privata
seminarierna berövades sina statsbidrag och sålunda nödgades
upphöra med sin verksamhet. Strängnässeminariet är ock
sedan 1928 ställt på indragning i egenskap av
folkskoleseminarium. Särskilt iögonenfallande är studentklassernas
nedbringande från ett antal av sju ännu 1923 till endast två; i
stället för att de från studentkurser utexaminerade
folkskollärarna en kort tid voro en fjärdedel av samtliga
utexaminerade, ha de blivit en tiondedel.
Vad man än må säga om dessa reduceringar, en sak
framträder starkt: statens ekonomiska intressen kunna ej sägas ha
i någon framträdande grad varit bestämmande vid valet av
åtgärderna. Dessa bära tydlig prägel av att vederbörande tänkt
sig den nya perioden med mindre behov av folkskollärare
såsom något övergående och att det därför gällt att med så ringa
ingrepp som möjligt i den fasta statliga.organisationen komma
över densamma. Häri har naturligtvis också legat en högst
tacknämlig omsorg om de enskilda läroanstalternas fortsatta
tillvaro. Det är ju ock något tragiskt, när en bildningsanstalt
av detta slag måste på grund av befallning från ovan sluta sin
verksamhet eller lägga om den till den grad, att det kännes
som eit slut. Å andra sidan kan ej förnekas, att när ett
provisorium med dess stämning av osäkerhet inför framtiden
utdrages år efter år, detta också har sina allvarliga olägenheter
ur läroanstalternas egen synpunkt. Som exempel på påtagliga
dylika må nämnas, att vissa seminarier de senare åren ej
förrän i maj haft fullt klart för sig, hur många inträdessökande
som skola intagas i början av juni, med därav följande
konsekvenser även i fråga om lärarebehov.
Det väckte säkerligen också allmän tillfredsställelse, när
Eiksdagen år 1929 i en skrivelse till Kungl. Maj:t begärde en
utredning, varpå ett mera definitivt ordnande av
seminariefrågan kunde byggas. Den förefintliga
seminarieorganisationen vore enligt Riksdagens mening avsevärt större, än vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
