Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 19 juli - Dagens frågor - Påven och Mussolini
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 ’ DAGENS FRÅGOR
strängt avhöll sig från politisk verksamhet. Nu anser påven, att
fascis-terna kränkt denna handlingsfrihet, och Mussolini beskyller Azione
Catto-licas ledning för att ha inträngt på politikens förbjudna område. Båda ha
ett visst fog för sina påståenden, och av prestigehänsyn vill ingendera
bekväma sig till någon syndabekännelse med löften om bot och bättring.
Konflikten förebådades genom fascistpressens sträva kritik över påvens
förhärligande av f yr tio årsminnet av Leo XIII: s berömda encyklika Rerum
novarum. Detta påvemaktens socialpolitiska reformprogram, skrev man,
hade numera på sin höjd ett historiskt intresse, sedan fascismen med sitt
korporativa system sagt det förlösande ordet på detta område, och den
aktualitet Pius XI sökte förläna den dammiga gamla encyklikan var hopplöst
konstlad. Samtidigt hade flerstädes i Italien striden uppblossat på ett
annat område, nämligen om ungdomsorganisationerna. Med lock och oftare
med pock sökte lokala fascistledare göra slut på den konkurrens de för
fascismens stora ungdomsorganisation, Balilla, mötte eller befarade från
de till Azione Cattolica anslutna katolska ungdomsklubbarna. Just under
de pilgrimsfärder till Vatikanstaden, som iscensatts i samband med
encyk-iikans fyrtioårs jubileum, framfördes till påven bittra klagomål över
förfördelande av katolska ungdomsklubbar, förstörande av deras
samlingslokaler och klubbmärken, föreläggande för dem, som voro medlemmar av
båda slagen av klubbar, att ofördröjligen bestämma sig för ettdera o. s. v.
Påven besvarade dessa meddelanden med ett skarpt tal, vari han
tillförsäkrade de förfördelade sitt beskydd och lovade att på diplomatisk väg
skaffa dem upprättelse. Fascisternas motdrag bestod i en rad avslöjanden
om politiska överläggningar av antifascistiskt slag inom centralledningen
för Azione Cattolica vid ett sammanträde, till vilket en fascistisk
kunska-pare lyckats skaffa sig tillträde. Därpå följde häftiga angrepp mot påvens
person vid fascistiska studentdemonstrationer i Rom samt nya anlopp mot
de katolska ungdomsklubbarnas lokaler. Påvlige nuntien emottogs ej, när
han skulle framställa klagomål, och en häftig pressfejd pågick några
dagar mellan Osservatore Romano och fascisttidningarna men avblåstes snart,
sedan tjänstvilliga mellanhänder åvägabragt överenskommelse därom. Trots
detta avspännings tecken ingrep följande dag italienska regeringen mot en
mängd katolska ungdomsklubbar i olika delar av Italien, vilka tills vidare
stängdes såsom statsfarliga, Sedermera har den diplomatiska förbindelsen,
som aldrig varit formligen avbruten, kommit i gång i normala former, men
notväxlingen har hittills ej lett till uppgörelse. Påven har emellertid
vidtagit en åtgärd, som i sak innebär ett tydligt tillmötesgående av Mussolinis
önskemål. Han har nämligen ställt alla lokalavdelningar av Azione
Cattolica under vederbörande biskops ledning, vilket betyder avlägsnande av en
del lekmannaelement, som förut tillhört Partito Popolare Italiano, den
politiske prästen Don Sturzos forna, före »marschen mot Rom» med
fascis-terna om makten tävlande parti. Däremot fortsätter påven att vid
audienser åt uppvaktande deputationer från skilda håll bittert beklaga sig över
kyrkans trångmål och kritisera vissa drag i grundsatserna för fascistisk
ungdomsuppfostran. Nu senast klagade han inför 700 pilgrimer,
tillhörande Propaganda Fide, över att kyrkan förföljdes ej blott i Mexiko och
Ryssland utan även på allra närmaste håll, där angreppen riktades mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
