Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 19 juli - Litteratur - En, tysk apologi för England. Av Hugo Valentin - Hermann Kantorowicz: Der Geist der englischen Politik und das Gespenst der Einkreisung Deutschlands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
EN TYSK APOLOGI FÖR ENGLAND
Hermann Rantorowicz, professor i Kiel och känd rättsfilosof, säger
sig ha skrivit sin bok Der Geist der engliscJien Politik und das Gespenst
der Einkreisung DeutsMands (Berlin 1929) med blödande hjärta, utan
fruktan men också utan hopp, d. v. s. hopp att kunna omvända sina
av antiengelska fördomar intagna landsmän. Som han själv under kriget
deltagit i Gott-straf e-England-hetsen, betraktar han sin digra bok som ett
slags syndabot. Redan då han på sin regerings uppdrag under kriget
genomläste nummer efter nummer av Times, frapperades han av de många
ridderliga mot tyskhetsen riktade insändarna, fjällen började falla från
hans ögon, och han har sedan ägnat allt vad som kan tjäna att belysa
brittisk politik och kynne ett djupgående studium. Det mottagande, som
kommit denna lärda men samtidigt av liv sjudande bok till del, vittnar
för övrigt nogsamt om att ingen kan läsa den med likgiltighet. Författaren
har åtminstone sluppit att bli »hängd i tysthet» som så många andra, vilka
haft mod att gå mot strömmen. Medan Das Tagebuch (Berlin) önskar, att
boken måtte bliva en Tysklands bibel, förklarar sig recensenten i Das
Reichsbanner ej kunna läsa den, utan att vreden kokar i hans ådror.
Medan den ultramontana Germania anser författaren på ett övertygande sätt
ha nedslagit de även i högtbildade tyska kretsar florerande antiengelska
fördomarna, förklarar Sozialistische Monatsblätter hela boken vara
förfelad — kanske en följd av författarens både mot den bismarckska och
marxistiska (»bismarxistiska») maktfilosofien fientliga inställning. Själv
är författaren i andlig måtto ett barn av 1848- års Tyskland, bärare av
dess svart-röd-gyllene nationelit-demokratiska, humanitärt färgade ideal,
som Bismarck och Treitschke kunde undertrycka men icke krossa. »Det
tillhör det tyska ödets tragik», säger han, »att vi så ofta blott med
blandade känslor kunna nalkas våra största andar. Den, som ej känner sig
dragen till Fredrik den store, Bismarck, Nietzsche och Treitschke, hur väl
han än känner dem, är en kälkborgare, och den, som ej känner sig
bortstött av dem, huru väl han än känner dem, är en barbar.»
Bismarck har enligt Kantorowicz skadat Tyskland i tvåfaldig måtto.
Han har för det första, ej minst genom vad han själv i sina »Tankar och
minnen» berättat om sin provokatoriska roll vid fransk-tyska krigets
utbrott, kommit utlandet att betrakta även hans efterföljare med misstro,
särskilt om dessa åberopade sig på honom, såsom Billow plägade. »Att
åberopa sig på Bismarck är som att sätta upp ett varningsplakat med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
