Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 19 juli - Lyrisk tidsbild. En översikt. Av Nils Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 NILS SVANBERG
ligt liv åt en ädel livsstämning, som man är glad att icke sakna
i den unga dikten:
Min son går på en okänd, fjärran väg.
Hans sorg är alltid min, min är ej hans.
Jag går och gråter längs ett skyhögt galler.
En okänd glädje ger hans öga glans.
Den blir ej min. O livets gudom, säg
när födslotimmans sista sandkorn faller.
Den allvarliga grundstämningen hos många yngre diktare
har hos Johannes Ed f eit en egenartad, förandligad ungdomlig
friskhet. Hans dikt har en förnäm och finstämd ton. På samma
gång odlar han med framgång en stramt koncentrerad rytmik
och ett kärvt, vardagligt ordval, som ofta kontrasterar
verkningsfullt mot den gripna helhetsstämningen. En hehärskad
sorg, ibland dold under kärv livserfarenhet, är det intryck som
sammanhåller Edfelts diktsamlingar och ger enhetlighet
särskilt åt den senaste, Ansikten. Det omedelbart enkla tonfall,
nian minns från kärleksdikterna i den tidigare samlingen Unga
dagar, återvänder här med större originalitet, med starkare
förtätning. Med en psalms enkelhet verkar en strof som denna,
om vådeiden som öppnar ens öga för att man ej är ensam i
världen:
En häck kan nästan hölja
ens grannes låga hus.
Nu kan den inget dölja:
nu går det upp ett ljus.
Kan jag få rätta friden,
förrn du får räddat bo?
Du sjuka, här i tiden
lugn, fred, rö?
Gång på gång återvänder hos Edfelt dödsmotivet — så i den
behärskat lågmälda och gripande dikten Leksaker. Ett sådant
ämne ger hos honom ofta en vemodigt livsbejakande
stämning, ett överblickande perspektiv. Hans förmåga att ur
beklämmande verklighet skapa personlig poesi kommer fråm
särskilt i en diktserie om tynande och död, Den sjuka. En
annan sådan dikt är livsöversikten Snipp, snapp, snorum, fyndigt
och fast byggd:
Fågelkvitter och ljuv och bitter
ört du fångat i kvalm och dagg.
Örten maldes och sötman svaldes,
syran också, som rev med tagg.–––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
