Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 19 juli - Ledareskap och partisammanhållning. Av Observator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDARESKAP OCH
PARTISAMMANHÅLLNING
Av OBSERVATOR
Den gamla Första-kammarhögern, sådan denna avtecknar sig
efter omorienteringen 1888, uppträdde visserligen med den
strängaste disciplin i tullfrågor, men i övrigt var det stora
partiet länge en omisskännlig produkt av den förkärlek för
partifrihet, som trots alla kotteribildningar utmärkte det svenska
överhusets två första decennier. Självständigheten låg de
val-burgna och oberoende senatorerna i blodet och den befästes
endast av de besynnerligt sega konventionella föreställningarna
orn partiväsendets skadeverkningar. När tullfrågan, både för
majoriteten och minoriteten, blev det plötsliga eningsbandet,
gåvos härutöver icke några andra ideologiska ferment, fastän
miljön, besutenheten och en allmänt konservativ inställning så
småningom verkade sammankittande. Ordförandeskapet var
mera en nödvändig dekoration än en krävande ledaresyssla; det
förhållandet att Patrik Reuterswärds fältmarskalkegenskaper
ej upptäcktes förrän efter nära femtio års oavbruten politisk
verksamhet och att han ännu vid 80 års ålder befanns brukbar
för omval till kammaren, vittnar bättre än en personlig
karakteristik av den uppburne hovmarskalken om de icke alltför
anspråksfulla fordringar, som denna första egentliga
högerpartibildning uppställde för ledarposten. Hur än leden rättades vid
tullmanövrerna, voro dock såväl majoritetspartiet som
minoritetspartiet för övrigt i mångt och mycket diskussionsklubbar.
Visserligen saknades icke strävanden att ingjuta större endräkt
och enhetlighet i majoritetsformationen, men de strandade länge
på den nedärvda ovilligheten att lyda kommando, liksom väl
också på partiets många svårförenliga intresseschatteringar.
Småningom tillväxte visserligen sammanhållningen, i
synnerhet när det konservativa bålverket i Första kammaren mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
