Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 29 maj - Flygvapnet och kommande krig. Av Gustaf Sergel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
relativa styrka gentemot markluftvärnet. Den gäller i stället
luftherraväldet. Kan ett herravälde i luften åstadkommas?
Kan med andra ord den ena parten tvinga den andra att
upptaga kampen i luften, och kunna striderna genomföras på
sådant sätt, att den överlägsne verkligen kan få ett avgörande
till stånd?
När denna fråga besvaras nekande, sker det vanligen av
tvenne skäl. Dels framhålles, att en sammanstötning mellan
luftflottor ej kommer till stånd, annat än när bägge parterna
önska det, dels att strider i luften ej komma att få avgörande
karaktär. — Den förra invändningen stöder sig på flygvapnets
tredimensionella rörelse i lufthavet. Här skulle sannolikheten
för missningar i det stora rummet blivt så stor, att en
sammanstötning bleve beroende på slumpen. Det är som hade man
tänkt sig luftflottorna kretsande likt fågelsvärmar i hopp att
påträffa sitt byte. Sant är att med den nuvarande
differentieringen av flygplanen i bombplan med relativt stor och
jaktplan med relativt begränsad aktionsradie, uppfattningen om
möjligheten att undgå ett avgörande i luften har skäl för sig.
När avståndet mellan en flygbas och de eftersträvade
operationsföremålen — de må utgöra fiendens flygbaser eller andra
föremål i hans land — är så stort, att jaktplanen ej kunna
åtfölja bombförbanden, så tvingas en angripare att, även om han
i stort är överlägsen, välja sådana former för sitt uppträdande,
att luftstrid undvikes. Han uppträder nattetid eller söker på
annat sätt att nå överraskning. Ty angripas bombplanen av
fiendens jaktplan, så riskeras såväl de förra som nåendet av de
mål, för vilka de blivit insatta. Härigenom uppstår det läge
där från bägge håll bombplanen bliva de egentligt offensiva
medlen, som avses för företag mot mål i fiendens land, medan
jaktplanen å ömse sidor svara för de defensiva uppgifterna
— skyddet mot bombangrepp.
Det är ur detta dagsläge man konstruerat bilden även av
framtidens krig, där de bägge luftflottorna utan att bekymra
sig om varandra angripa och förinta fiendens huvudstad och
övriga befolkningscentra. Det militärt abnorma i läget ligger
däri, att det ej tillgodoser det elementära kravet på
koncentration av stridskrafterna till en gemensam stridshandling.
Reaktionen häremot framträder också, dels i form av krav på ökad
aktionsradie för jaktplanen, dels genom försök att lösa frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
