Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4. 29 maj
- Historien och nuet. Av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HISTORIEN OCH NUET
Av Professor NILS AHNLUND
[1]
Det kan tyckas vara fåvitskt och förmätet att välja ett så
ändlöst och bottenlöst tema som »historien och nuet» för några
betraktelser, som på grund av tillfället måste bli korta och
på grund av talaren enkla. Låt mig också genast erkänna,
att när jag på Heimdals inbjudan att här i dag yttra några
ord föreslog denna formulering, så skedde det mestadels i en
förvissning, att i ett så rikt ämne alltid vore något att säga.
Med en liten roddbåt, icke för tungt lastad, tar man sig i
lugnt väder fram över de största djup, och från stranden av
oceanen kan ögat vandra mot en avlägsen horisont med nya
horisonter bakom sig. Men rimligtvis hade jag handgripligare
skäl för mitt företag. Dels har en historiker mer än en gång
anledning att i all anspråkslöshet besinna den förgångna
verklighetens förhållande till den innevarande och snart —
även den — förgångna. Dels vet ju envar, och detta var nu
det viktigaste, att den ideella grundvalen för Heimdals
fyrtioåriga verksamhet, utövad i både aktiva och kontemplativa
former, alltid skolat vara bejakandet av det historiska arvets
fordran på den egna generationen, så långt vi efter mänsklig
förmåga och från den givna utgångspunkten mäktat tyda
denna fordran. Många med mig erinra sig .säkert Harald
Hjärnes väckande lilla skrift »Nutidspolitik och Sveriges
hävder», som på sin tid intog ett framstående rum i vår förenings
serie »Svensk politik». På dess sidor sammanträngdes något
av det väsentligaste i Heimdals strävan och grundsyn. Vår
allmänna samhällsuppfattning har ej behövts sättas i
bekännelseformler, utan alla ha vetat, att den sökt sitt fäste främst
i viljan att hålla den livskraftiga, historiskt förmedlade
[1] Föredrag vid Föreningen Heimdals fyrtioårsfest i Uppsala den 23 april 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 27 01:21:21 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1931/0169.html
