Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 april - Vår skattelagstiftning i stöpsleven. Av Nils Wohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR SKATTELAGSTIFTNING I STÖPSLEVEN 119
vas djupare verkande orsaker, spela dock yttre förhållanden
också en viss roll. Förutom å det nutida bostadsproblemet
riktas uppmärksamheten i detta sammanhang å
skattelagstiftningens utbyggnad. Kraven på slopandet av i denna
lagstiftning förekommande inadvertenser ifråga om äkta makars
beskattning ävensom å väsentligt ökade skattelättnader för
familjeförsörjare resas med allt större styrka. Vid årets
riksdag har ämnet förts fram i en motion — tittryck för en god
framstegsvänlig konservatism — vari frågan upprullas i hela
sin vidd. Det synes som läte sig dessa önskemål väl förena med
det allmänna intresse för den direkta statsbeskattningens
nedbringande, för vilket samma meningsriktning främst brukar
göra sig till tolk.
Jämsides med dessa reformsträvanden — bottnande i
allvarliga samhällsproblem — har ett helt annat frågekomplex trätt
i förgrunden inom vår statliga skattelagstiftning. Det
ekonomiska livets utveckling i riktning mot allt större associationer,
stundom med en verksamhet omspännande hela världen, har
riktat kritikens strålkastare mot den svenska bolagsbeskattningens
talrika brister. Den tid synes lyckligtvis försvinna, då
bolagshatet, pyrande som hetast över de norrländska vidderna, var en
politiskt utslagsgivande faktor i demokratiens psyke. Det var
den tiden, då aktiebolagen troddes vara på en gång samhällets
sociala parasiter och dess mest outsinliga skattekällor. Den
gamla liberalt färgade konservatismen kring sekelskiftet
protesterade vanmäktigt mot aktievinsternas dubbelbeskattning. Ej
ens i våra dagar torde någon starkare opinion kunna uppdrivas
mot den sida av denna dubbelbeskattning, som ligger i att skatt
å aktievinsten uttages såväl av bolaget som av aktieägaren.
Men läget har varit mycket sämre än så och ger alltjämt
anledning till eftertanke. Krigskonjunkturskattens saga —
främst historien om de stora företagens väldiga tributer till
krigs- och efterkrigsårens militär- och socialutgifter — vore
väl förtjänt av att berättas. Den skatten var emellertid trots
allt ett barn av sin tid och hade motsvarigheter i många länder.
Egendomligare var den i kungl, proposition vid 1919 års lagtima
riksdag framlagda s. k. B-skatten för aktiebolag, om vilken
bevillningsutskottet skrev, att den »borde betecknas mera som en
praktisk nödfallsutväg än som en rationell skattereform», men
som likväl genomdrevs vid samma riksdag gentemot en stark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
