Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 april - Vår skattelagstiftning i stöpsleven. Av Nils Wohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR SKATTELAGSTIFTNING I STÖPSLEVEN 117
systemets svagheter framträda allt mera obarmhärtigt. Andra
länders och särskilt Preussens genomgripande skattereformer
gjorde även starkt intryck. Efter närmare tjugu år av
utredningar och politiska strider — alltför avlägsna att här bringas
i erinran — genomfördes slutligen den stora reform på
statsbeskattningens område, som är knuten till namnet Carl Swartz
och som tog form i kungl, förordningen den 28 oktober 1910 om
inkomst- och förmögenhetsskatt. Det var för sin tid en radikal
reform. Skatteskalan var efter dåtida begrepp starkt
progressiv och den bekanta sextiondedelen av förmögenheten
betecknades av motståndare och tveksamma som
egendomskonfiskation. Men det var en handling, framsprungen just ur en sådan
framsynt och progressiv konservatism, som en nation i
utveckling mest av allt behöver. Därför står sig också verket i
huvudsak efter mera än två årtionden.
Krigsårens dyrtid och matvarubristen i städerna ledde till
de första rubbningarna i vissa av den nya inkomstskattens
speciella bestämmelser. Provisoriska och fakultativa
skattelättnader för de minst bemedlade genomfördes i form av
avdrag — första gången endast vid bevillningstaxeringen — men
fr. o. m. år 1917 även vid taxering för inkomst- och
förmögenhetsskatt. Spörsmålet togs därefter upp av Kungl. Maj:t till
utredning i ett bredare sammanhang och tio år efter
inkomst-och förmögenhetsskattens tillkomst beslöt riksdagen en
genomgripande omgestaltning och utvidgning av de konventionella
avdragen med hänsyn till den personliga skatteförmågan.
Genom att ett visst s, k. existensminimum lämnades skattefritt
befriades en mycket stor del av de mindre bemedlade
folkklasserna från praktiskt taget all statlig och — i förbigående
sagt — även kommunal skattskyldighet. De nya ökade
avdragen med hänsyn till försörjningspliktens omfattning voro
uttryck för samma lagstiftarens omtanke om de svårast ställda
skattedragarna, varjämte han genom de s. k. ortsavdragens
utbyggnad och differentiering sökte taga viss hänsyn till på en
gång skatteförmågan samt levnadskostnadernas växlande höjd
på olika platser. I kungl, förordningen den 16 juli 1919 om
särskilda avdrag vid 1920 års taxering till inkomst- och
förmögenhetsskatt fingo dessa beskattningsregler, vilka sedermera
alltjämt följts, sin nya och fastare utformning, och den senaste
lagstiftningen med anspråk på mera definitiv karaktär — näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
