Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 10 mars - Dagens frågor - Romanism och bildningsarbete inom kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DxiGENS FRÅGOR 87
»Fallet Skredsvik» må reduceras till sina riktiga proportioner. De
uttalanden, som vederbörande, ställd inför en plötslig ryktbarhet, lät en
tjänstvillig press förmedla, tyda på en så lindrig balans i omdömet, att man
kan vänta sig vad som helst från det hållet. I det längsta vägrar man
också att tro, att något nämnvärt antal av hans ämbetsbröder äro hugade
att sluta upp vid hans sida. För kyrkans ansvarige borde dock affären
innebära ett memento. Så mycket är säkert, att den kyrkliga krisen icke
övervinnes genom en tolerans, som utmynnar i självuppgivelse. Den vägen
har prövats länge nog. Och det måste tilläggas, att den biskopliga
aktionen med ty åtföljande, skäligen intetsägande »återkallelse» är alldeles
otillräcklig. En person, som under en följd av år och nu till sist så
otvetydigt som möjligt deklarerat sin anslutning till den romersk-katolska
kyrkan, är icke användbar som präst i den svenska. Inser han icke själv det
ohållbara och falska i sin ställning, må en sådan insikt meddelas honom
på ett fullt övertygande sätt. Helt saknar väl icke kyrkan resurser i detta
avseende. En obegränsad tolerans vittnar endast om att kyrkan överlevt
sig själv.
På ett helt annat sätt i linje med svenska kyrkans traditioner ligger det
arbete för religiös bildning, som av Diakonistyrelsen förra året igångsattes
i och med konstituerandet av »Sveriges kyrkliga bildningsförbund».
Bakgrunden till detta företag är naturligtvis den gängse okunnigheten i
religiösa ting; en så intellektuellt betonad fromhetstyp som den evangeliska
lutherdomens måste ju med nödvändighet häri se ett stort hinder. Ett
överflöd av erfarenheter ger vid handen, att på sådan okunnighet beroende
fördomar ofta hindrat människor att träda i förbindelse med kristet tros- och
kyrkoliv samt försvårat för dem att tillägna sig den kyrkliga gudstjänstens
religiösa värden. Likaså torde det vara obestridligt, att det romanistiska
konvertitmakeriet i samma okunnighet haft en av sina bästa
bundsförvanter.
I stort sett har man inom Bildningsförbundet anknutit till inom det
frivilliga bildningsarbetet i vårt land sedan länge utprövade metoder. Som
bekant har studiecirkeln här visat sig vara den mest effektiva
verksamhetsformen. Vid utgången av 1930 voro icke mindre än 467 kyrkliga
studiecirklar i arbete. De ämnen, som behandlas, äro av skiftande art, vilket må
belysas med några stickprov ur Stockholmsprogrammet: »Kristendomen
och religionerna», »Den religiösa erfarenheten», »Vår Bibel», »Jesu liv»,
»Urkristendomen», »Vår kyrka nu», »Kyrkliga symboler», »Den kristna
tros- och livsåskådningen», »Kristendom och karaktärsdaning»,
»Kyrkans sociala gärning» o. s. v. Ett antal bibliotek, f. n. nära 200,
möjliggöra fördjupade studier. Bildningsförbundet, vars medlemssiffra enligt
se-riaste beräkning är uppe i 71,000, sorterar under en centralstyrelse med
säte i Stockholm. För arbetet är en särskild riksstudieledare anställd, som
även anordnar instruktionskurser för ledare av studiecirklarna.
Att Bildningsförbundet från början fått en så imponerande omfattning
sammanhänger därmed, att ett stort antal redan förefintliga föreningar
med enahanda syfte anslutit sig till detsamma. Den mest påtagliga
konsekvensen av sammanslutningen till en riksorganisation ligger däri, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
