Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 16 januari - Göteborgs äldre historia. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS ÄLDRE HISTORIA 15
friades från alla ordinarie och extraordinarie utskylder till
kronan, vartill man även räknade alla tullar, acciser och
li-center.
Då det därefter gällde att sätta de storstilade planerna i
verket, utsågs den lovande unge ämbetsmannen Johan Adler
Salvius att såsom kunglig kommissarie leda stadens uppbyggande
och organiserande. Hans verksamhet blev dock av kort
varaktighet, ty samma år, 1621, avlöstes han av en holländsk
diplomat i svensk tjänst, Jacob van Dijk, vilken sedermera
blev stadens förste »burggreve». Van Dijks namn är
oupplösligt förenat med Göteborgs uppkomsthistoria, i vilken det
holländska befolkningselementet spelade en dominerande roll.
Detta framgår icke minst av den äldsta rådsuppsättningen, ty
av dess 18 medlemmar voro 10 holländare, 7 svenskar och l
skotte. Av Almquists målande framställning framgår också
tydligt vilket »självmedvetet och nackstyvt släkte» dessa
kolonister voro, »vilka höllo hårt på sina förvärvade privilegier,
endast motsträvigt böjande sig för överhetens fordringar och
maktbud». Själva Göteborgs yttre blev också en kopia av de
samtida holländska städernas, icke minst genom de många
kanalerna, av vilka »stora hamnen» blev bebyggelsens egentliga
centrum. Dessa omfattande kanalarbeten, ävensom stadens
befästande med omfattande vallanläggningar vittna om den
planmässiga beslutsamhet, med vilken man redan från början
bedrev »stadsbygget». Överhuvud sökte statsmakten på allt vis
draga nytta av holländarnes yrkesskicklighet inom olika
områden, men icke sällan visade det sig omöjligt att realisera de
vittsvävande projekten, ty dels lade kapitalbristen i landet ofta
hinder i vägen, dels tröttnade ofta de inkallade fackmännen på
det föga lönande arbetet. Ett led i dessa strävanden var även
bosättningen av holländska bönder på de staden tillhöriga
betesmarkerna (de s. k. »landerierna»); avsikten var att här få
till stånd en mönstergill boskapsavel. Några bestående
resultat synes man knappast ha uppnått med denna kolonisation
liksom ej heller med de senare försöken att med hjälp av
holländska fiskare bedriva storfiske i Nordsjön.
Även köpmän och hantverkare av annan nationalitet
strömmade till Göteborg, främst tyskar, vilka jämte holländarne
bildade en »tysk» församling, samt skottar. Kedan ett tiotal år
efter stadens grundläggning finner man, att det tyska befolk-
2 — 30958. Svensk Tidskrift 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
