Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Ekonomisk vetenskap och politik. Av Tom Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ur den vetenskapliga nationalekonomien. Emellertid har, menar Myrdal,
en hel del följdföreställningar till den klassiska värdeläran och andra
övergivna dogmer dröjt sig kvar inom vetenskapen. Det välbekanta
begreppet »nationalinkomst» t. ex. är teoretiskt ogripbart, om det icke kan
grundas på allmängiltiga och konstanta värdeförhållanden mellan de
olika nyttigheter, varav nationalinkomsten består. Allt tal om att man
skulle kunna vetenskapligt utforska, vid vilken ekonomisk politik
nationalinkomsten bleve den största möjliga, är därför enligt Myrdal
vetenskapligt ohållbart. Den klassiska ekonomiska liberalismen, som
utmynnar i tesen att vid inre och yttre frihandel den största nationalinkomsten
uppnås, skulle sålunda vara lika grundlös som den socialistiska tron på
möjligheten att genom tvångsreglenad samhällshushållning få fram en
jämn fördelning utan att det hela blir mindre. De bottna båda i
förutfattad, oresonlig tilltro till i första fallet friheten, i det andra likheten.
De äro »värderingar», »normer», och höra med hela sin svit av
normativt tänkta lärosatser icke hemma i nationalekonomien. Om denna
begränsar sig till att undersöka de ekonomiska företeelsernas natur och
förlopp, inbegripet de ekonomiska verkningarna av olika i politiken
aktuella ingripanden och strävanden från det allmännas sida, skulle den
enligt Myrdal kunna göra politiken vida större tjänster än om den låter
politikerna förbli i den tron, att »det ekonomiskt riktiga», »det för
näringslivet mest gagneliga» eller hur det nu uttryckes är något absolut,
objektivt, vetenskapligt bestämbart.
Myrdal stannar emellertid ej vid att utreda den klassiska värdelärans
och dess följdföreställningars lidandes historia. Han har även tagit upp
den ekonomiska idéhistoriens psykologiska huvudproblem, frågan varför
det normativa tänkandet tillåtits att under den ekonomiska vetenskapens
hela hittillsvarande tillvaro förrycka dess resultat. Härstamningen från
kameralläran och merkantilismen, som vanligen räknas som a och o
i nationalekonomiens äldsta historia, låter han härvid med all rätt träda
tillbaka för de klassiska lärofädernas beroende av den naturrättsliga
spekulationen. Den engelska och franska 1700-talsradikalismen med
dess oppositionella inställning till bl. a. det ekonomiska tänkandets
inordnande under ett ensidigt, absolutistiskt färgat statsnyttebegrepp var
klassikernas bestämmande tankemiljö. Lika litet som naturrätten var
empirisk rättsvetenskap, lika litet blev den klassiska ekonomiska
doktrinen förankrad i verklighetsiakttagelse. Naturrättsfilosoferna sökte i
spekulation över samhällets uppkomst genom fördrag, maktdelegation
och reserverandet från början åt individen av hans »naturliga
rättigheter» en utgångspunkt för aktuella frihets- och jämlikhetskrav. Men
denna utgångspunkt var icke — och framfördes knappast med anspråk
på att vara — historia, utan den var »idealtypisk» konstruktion. Då
klassikerna sökte renodla de ekonomiska förloppen genom att framställa
dem i en förenklad, primitiv miljö — gossar, som byta äpplen och nötter,
Robinson Crusoe, vildar utan pengar och utan kapital —, så hängåvo
de sig åt samma slags historieskrivning. Och resultatet blev också
likartat, nämligen en grandios apologi på de ekonomiska området för
friheten och — i viss mån — jämlikheten. I en sådan tankemiljö inordna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
