Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Liberalism, fascism, bolsjevism som ekonomiska system. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534 ELI F. HECKSCHER
där efterfrågan och tillgången på alla punkter förbli konstanta,
spelar detta visserligen en ganska underordnad roll. Ty med
hjälp av statistik kan man utan tvivel komma till en ganska
noggrann föreställning om kvantitetsförhållandena över hela linjen
och inrätta verksamheten i överensstämmelse därmed. Men några
rent oföränderliga samhällen ha knappast någonsin förekommit,
och under de senaste 150 åren ha samhällena varit så
föränderliga som gärna möjligt. Alldeles särskilt gäller detta om det
sovjetryska samhället, liksom för övrigt om nära nog alla
samhällen som vilja övergå till nya ekonomiska former. Statistiken
kan blott upplysa om det förflutna; att se in i framtiden är
intuitionen och den profetiska andan förbehållet. Mycket riktigt finner
man därför också inom den sovjetryska organisationen en hittills
okänd strävan att förutberäkna alla slags ekonomiska företeelser;
Sovjets »plankommission», Gosplan, liksom femårsplanen o. s. v.
avse att tillhöra detta system.
I verkligheten förhåller det sig emellertid icke så. Den ryska
femårsplanen omtalar enbart vilka produktresultat som äro
avsedda att uppnås under de olika åren, den är icke på något sätt
en framställning av hur de olika ekonomiska krafterna skola
balanseras, utan lämnar tvärtom detta problem fullständigt olöst.
Såsom Haensel med rätta påpekar i den bok jag bl. a. har satt i
spetsen för min uppsats, framgår detta redan av att ett jubel
stiger till himmelen, var gång produktionen av en viss vara visar
sig överstiga femårsplanens siffror; under en verklig
planhushållning skulle detta alls icke tolereras. Möjligheten för en sådan
förmåga att se in i framtiden som systemet förutsätter är därför
fortfarande knappast ens belyst genom de sovjetryska
erfarenheterna.
Man kan därför känna starka misstankar om att det åtminstone
ännu är långt kvar till det slags ekonomiska allvishet som systemet
strängt taget kräver av ledningen, därför att knappast några andra
regulatorer för verksamhetens gång finnas kvar. Som jag i någon
mån antydde alldeles nyss, kräver den överklagade varuhungern
i Ryssland en förklaring vid sidan av avsiktlig begränsning av
konsumtionen, och förklaringen ligger kanske på denna punkt,
d. v. s. i otillräcklig förmåga att balansera de ekonomiska
faktorerna. Om orsaken enbart vore en plan som stode i fullkomlig
korrespondens med efterfrågan, så skulle nämligen varuhunger i
den mening uttrycket nu tas icke ha kunnat uppstå. Människorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
