Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 1 nov. 1930 - Vågmästeriet fortsätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Stockholm den l nov. 1930.
Den vartannat- eller varttredjeårs frossa, som i form
av allmänna val skakar de demokratiska staterna, har
denna höst ånyo gjort sig påmint i många europeiska länder. Jämfört
med de dramatiska och ödesdigra omständigheter, under vilka dessa
val försiggått i Tyskland, Finland och Norge, och som under enahanda
åskvädersstämning förestå i Polen och Österrike, ha våra svenska
landstings- och kommunalval erbjudit bilden av en ostörd idyll, såsom det
höves vår lugna och ombonade vrå i en vrång världsdel.
Landstingsvalen emotsågos icke med samma spänning <som Andra
kammarvalen i september 1928, och det fanns icke heller samma fläkt
i valrörelsen, fastän ju särskilt högerledaren, amiral Lindman, och
närmast efter honom statsminister Ekman å de folkfrisinnades vägnar
nedlade en beundransvärd energi i sitt valarbete. Men det är nu en
gång så, att hur mycket än landstings- och kommunalval politiserats
under det sista årtiondet, så ha desisa val en så utpräglad provinsiell
och lokal karaktär, att det tröga svenska lynnet icke kan bringas upp
till den värmegrad, där det övergår till hetsighet. Partiernas valinaskineri
torde nedlägga den största mödan på icke att vinna nya anhängare
bland förutvarande valskolkare eller att övertyga motståndare utan att
få fram säkra meningsfränder till valurnorna. Vid val utan större
politisk spänning ha då de partier övertaget, som nå längst i den personliga
bearbetningen och den individuella inpiskningen, i vilken ädla idrott
bondeförbundare och (socialdemokrater anses ha den bästa träningen.
Fore den 21 september tolkades utsikterna också såsom mest
gynnsamma för bondeförbundet. Jordbruksfrågan var det dominerande
politiska spörsmålet, som hade präglat 1930 års riksdag och hela den
offentliga politiska diskussionen. Landstingsvalen äro övervägande
landsbygdsval, och partierna hade i program och propaganda inrymt första
platsen åt jordbruksfrågan. Man kiunde därför med visshet vänta,
att denna skulle i hög grad inverka på valutgången. Det var då lätt att
räkna ut, att bondeförbundet skulle inhösta de största fördelarna.
Gentemot högern kunde nämligen bondeförbundarna framhålla, att dess
regering visserligen framlagt ett omfattande stödprogram till jordbrukets
hjälp, men icke lyckats få riksdagen med på de förslag om
tullförhöjningar, som enligt regeringens egen uppfattning var huvudsaken och
som även blev avgångsanledning. De folkfrisinnade hade ju godtagit
inmalningstvånget, men stannat på halva vägen med sin
jordbruksvänlighet genom att samman med socialdemokraterna fälla
tullförhöjningarna. Erfarenheterna från valrörelsen lära också givit vid handen, att
bondeförbundarna landet runt skrupelfritt utnyttjat dessa agitatoriska
Vågmästeriet
fortsätter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
