Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Pelle Molin och Norrlandsskildringen. Av Henry Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänna riksopinionen till förmån för lapparna tvärtom stimulerat
Molins planer på en lapproman, Enligt vad Attorps meddelar,
ligger han sålunda i nov. 1891 i underhandling med förläggaren
Seligmann om ett större förskott för en Lapplandsresa, och
senare har han också föreslagit Dagens Nyheters chefredaktör
Vult von Steijern att halvera kostnaderna för resan med
Seligmann mot att han skulle skriva regelbundna korrespondenser
till denna tidning. Impulsen till denna stora reseplan torde ha
givits av Gustaf af Geijerstam, som under förra delen av 1891
haft en stor artikelserie om lapparna i Dagens Nyheter, vilken
i september utkom i broschyrform under titeln Kulturkampen i
Herjedalen, från striden mellan lappar och bofaste. Enligt
förordet var det redaktör Vult von Steijern, som tagit initiativet till
de på ort och ställe företagna undersökningarna, och förläggare
till skriften var just Seligmann. Geijerstams Norrlandsresa är
i själva verket icke endast ett vittnesbörd om denna frågas
samtida aktualitet utan har, som jag senare skall visa, även för
hans litterära orientering spelat en roll; den litterära upptäckten
av Norrland har tydligen icke saknat samband med landsändans
sociala förhållanden. I sin broschyr talar han om striden mellan
lappar och bofasta som en kulturkamp, vars upprörande
detaljer satt sinnena i jäsning över hela landet, han har studerat
lapparnas förhållanden och ger interiörer ur deras strävsamma liv
med dess försakelser och tragik, då snöstormen eller vargen
skingrar renhjordarna.
Men att Molin sålunda insett fördelen av att segla med den
allmänna opinionsströmmen utesluter naturligtvis icke att han
kunnat betrakta denna litterära lappdomän som sin första
poetiska provins, där inga föregångare hade varit och vars säregna
liv han kunde skildra med den förstkomnes rätt. I varje fall
är det i full överensstämmelse med den Tirénska estetiken, då
han 1896 uttalar, att hans lappska rosenknopp blivit bruten
genom att »en här av usla skribenter skrev sentimentala
lappskisser». Redan i tidningsartikeln 1890 framskymtar också, att
samtalet med Tirén kunnat ge honom den direkta anvisningen
på detta område; enligt Molin vore nämligen Tiréns konst fullt
levande för varje norrlänning, ty »här i närheten af fjällen kände
hvar man till det mödosamma lifvet hos lapparne, som ännu i
hvardagslag bjuder på dramatiska situationer». Saken var i själva
verket den, att Tirén hörde till dem, vars rättfärdighetskänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
