Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Det judiska Palestinas återuppbyggande. Av Hugo Valentin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
partitagande för zionismen som uteslutande sacro-egoismo-politik.
Både lord Balfour och Lloyd George, Balfourdeklarationens
egentliga upphovsmän, ha vittnat om hur djupt gripna de blivit
av den zionistiska idén, och deras handlingar bära syn för sägen.
Lloyd George har själv berättat om hur han länkades in på
zionistiska banor: i ett ytterst farligt läge — engelsmännen
saknade en viktig ingrediens för framställning av kordit (röksvagt
krut) — hade Weizmann, då professor i kemi i Manchester,
räddat situationen, och då Lloyd George därefter bad honom
ange, på vad sätt staten kunde visa honom sin erkänsla, svarade
han, att han önskade ingenting annat än att för regeringen få
utveckla en plan på det judiska folkets pånyttfödelse i eget land.
Det blev själva begynnelsen till de vidlyftiga underhandlingar,
som slutligen ledde till att Englands utrikesminister lord Balfour
den 2 november 1917 efter samråd med bundsförvanternas
regeringar i ett officiellt brev till den ivrige zionisten lord Walter
Rothschild förklarade den brittiska regeringens avsikt vara att i
Palestina söka upprätta en nationell hemort för det judiska
folket utan att därigenom göra något intrång på den icke-judiska
palestinensiska befolkningens borgerliga och religiösa rättigheter
eller politiska ställning.[1]
Ententemakterna hade därigenom i viss mån engagerat sig för
Baselprogrammets realiserande. Detta var själva »upptakten» till
den engelska härens infall i Palestina. I dess led kämpade också
en judisk legion, bestående av en bataljon i England bosatta
ryska judar, en bataljon amerikanska judar och en bataljon
palestinensiska frivilliga. I september 1918 var det till ända med
turkarnas 400-åriga välde i Palestina och hela landet i
engelsmännens händer. Den 20 april 1920 biföllo segermakterna i
San Remo de zionistiska kraven, som där under stora
svårigheter förfäktats av Weizmann, Herbert Samuel och ej minst
av Balfour, som själv skyndat dit för att bistå sina judiska
vänner. Efter San Remo-beslutet sade Lloyd George till de
judiska representanema: »Nu har ni er start. Det hänger på er
att vinna loppet.» Om de förhoppningar för mänsklighetens
del, som man i vissa engelska kretsar knöt till den judiska
renässansen i Palestina, vittna bl. a. lord Cecils ord, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
