Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Det judiska Palestinas återuppbyggande. Av Hugo Valentin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olämpligt som judiskt kolonisationsland. Ur judisk synpunkt var det
troligen en fördel, ty utom det att ett judiskt Uganda aldrig
skulle kunnat få tillnärmelsevis så stor betydelse för judarna
och för mänskligheten som ett judiskt Palestina, torde det
numera vara höjt över allt tvivel, att endast Palestina, vilket för de
östjudiska massorna har ett affektionsvärde, som västjudarna
merendels ha svårt att fatta, kan hos det judiska folket väcka den
offervilja, som kräves.
Herzl inriktade sig alltså på att göra det judiska folket i
andligt, politiskt, tekniskt och finansiellt avseende redo att snabbt
uppbygga den judiska staten, då tillfälle därtill äntligen skulle
yppas, men ville ej höra talas om någon invandring
dessförinnan. Det betecknar därför ett synnerligen viktigt avsteg från
den herzlska zionismen, då året efter Herzls död den sjunde
zionistkongressen sommaren 1905 beslöt att utan charter begynna
det judiska kolonisationsverket i Palestina. Visade sig judarna
som goda kolonisatörer, borde, menade man, den turkiska
regeringen kunna förmås att medgiva de sökta koncessionerna. Den
s. k. syntetiska zionismen, så kallad, emedan den sökte förena
Herzls politiska zionism med den företrädesvis på praktiskt
arbete i Palestina inriktade zionismen, hade därmed segrat. I
Chajim Weizmann fick den snart en ledare av ovanliga mått.
Målet blev »bildandet av en sammanhängande judisk befolkning
i Palestina med lantbruk som ekonomiskt underlag och hebreiska
som nationellt språk» (Ruppin). Arbetet på skapandet av ett
judiskt jordbruk, ett judiskt konsthantverk, en judisk industri i
Palestina tog nu på allvar sin början, likaså grundandet av ett
judiskt skolväsende därstädes. Redan 1905 grundades ett judiskt
gymnasium i Jaffa, 1906 konstakademien Bezalel, 1908 Tel Aviv,
nu en judisk mönsterstad med 30 000 invånare, och samma år
började den första judiska kollektivistiska
jordarbetarsammanslutningen sitt heroiska arbete i Palestina. De judiska chaluzim
(pionjärerna) hade äntligen funnit den rätta formen för sitt
arbete i Erez Israels (= Israels lands) tjänst. De insågo, att
den levande generationen måste offra sig för den kommande,
om det judiska landet skulle kunna byggas upp med judiska
händer, »erövras genom arbete», såsom parollen lydde, men de
voro beredda till detta offer. Det var också denna före
världskriget startade chaluz-rörelse, som gjorde, att då äntligen den
dag rann upp, på vilken Herzl satt in sitt liv, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
