Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Irländarna hemma hos sig. Av Eskil Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IRLÄNDARNA HEMMA HOS SIG
AV PRESSATTACHÉN ESKIL SUNDSTRÖM, LONDON
Irlands viktigaste tillgång är dess folk. Irländarna besitta i
gemen en fängslande charm, spiritualitet och fantasi och bakom
och genom allt detta lyser i våra dagar en glödande vilja att
skapa ett lyckligt folkhem på gaelernas ö. Hela världen vet,
att om frid och trygghet är en förutsättning för samhällelig lycka,
så har detta uppsåt där långt ifrån vunnits. Irland har varit
en stormarnas ö, och än ha stormarnas efterdyningar ej helt lagt
sig. Varför, är det icke min uppgift att här spekulera över.
Irlands djupaste olycka har varit, att i tre kvarts sekel dess mest
betydande export utgjorts av människor. Överallt i brittiska
eller amerikanska landamären ha irländarna gjort sig
namnkunniga. Särskilt har deras politiska skicklighet, deras benägenhet
att hålla ihop och operera i trupp aldrig övergivit dem. Den
bor i deras ådror. Irland har fått se sitt bästa blod rinna bort
över haven i långa, tjocka flöden. Folkmängden, som på
1840-talet var över 8 millioner, har sedan stadigt minskats. Den
uppgick år 1926 till 3 millioner i Fristaten och 1,25 i Ulster. Detta
är en nationell kraftuttömning utan motstycke i moderna
europeiska annaler. Till detta kommer en organiserad kapitalexport
proportionsvis utan like.
Den som kommer på enstaka, korta besök till ett folk så
fascinerande och originellt som det irländska faller lätt för frestelsen
att söka samla sina intryck till en syntes. Man hänger i sådant
fall gärna upp sig på vad som i första ögonblicket verkar
slående och säreget och man kan bli vilseledd. Men man kan nog
utan farhåga att misstaga sig alltför mycket fasthålla vid det
nya irländska dramat som ett viktigt och vägledande uttryck
i fråga om det moderna Irlands nationella väsen. Den irländska
dramatiken präglas framför allt av svärmeri för landsbygden.
Städernas luft är förfalskad, förengelskad. Där har vad som
kallas »West-Britonismen», d. v. s. det engelska inflytandet,
genomsyrat tänkesätt och vanor. Man måste söka sig väg ut till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0320.html
