Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 22 maj 1930 - Understödsverksamhetens reformering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 DAGENS FRÅGOR
som gjorde, att det vid någon tidpunkt befanns lämpligt eller möjligt
att genomföra den ena eller andra formen eller grenen av
socialförsäkring. Förhållandet mellan de olika socialförsäkringarna blev
därför vanligen beroende av en slump, och än mindre fann man det
nödigt att samordna dessa och den gamla fattigvården. Bakom idén
om socialförsäkringen låg ju uppfattningen att den skulle ersätta
fattigvården, och något intresse för att söka organisera in de nya formerna
för försörjning i de gamla förelåg icke. Där man, som i England,
närmare sysslade med tanken på vad man skulle göra av den gamla
fattigvården i den nya utvecklingen, blev programmet för de politiskt
aktiva: »Break-up of the Poor-Law». Man ville upphäva den gamla
fattigvården som enhetlig administration och överföra dess uppgifter
till andra existerande myndigheter; ett program som otvivelaktigt har
sitt stora intresse, då det åtminstone tar hänsyn till att dessa
uppgifter alltjämt förefinnas, men som genomfört i praktiken skulle föra
till ett rent kaotiskt tillstånd.
Erfarenheten visade nämligen, att hur man än utvecklade den
obligatoriska socialförsäkringen, så kvarstod alltjämt behovet av den gamla
fattigvården. Man hade begått ett misstag, då man trodde, att man
endast behövde utsträcka försäkringsprincipen för att få
försörjningsfrågan ordnad. En obligatorisk, allmän försäkring blir i själva verket
en helt annan sak än en frivillig, begränsad försäkring. Den
obligatoriska, allmänna försäkringen blir i grund och botten ej annat än
försörjning genom en särskild skatteform. Den moraliska innebörden
av den frivilliga försäkringen försvinner med tvånget; och faran för
demoralisation och missbruk blir ungefär densamma som vid en
försörjning bestridd med vanliga skatter. Genom denna form av
beskattning blev det ej möjligt att ordna försörjningsfrågan för
befolkningsgrupper, vilka ej kunna bära skatten. Följden blev att antingen
fick man inskränka den obligatoriska försäkringen till sådana
befolkningsgrupper, av vilka tillräckligt höga avgifter kunna uttagas, eller
också fick man supplera försäkringen från andra skattemedel, d. v. s.
etablera en försörjningsform identiskt lika med den gamla
fattigvårdens. Och under inga förhållanden kunde denna undvaras.
Erfarenheten visade också, att med försäkringsformen de gamla
problemen, som en allmän försörjning av fattiga innebär, ingalunda
försvunnit genom den obligatoriska socialförsäkringen och att nya
tillkommit. Svårigheterna att konstatera »objektiva fakta» som sjukdom,
invaliditet, arbetslöshet o. s. v. voro ingalunda undanröjda, och
nödvändigheten att hejda missbruk föranledde en kontrollapparat, som
ofta bra mycket liknade den gamla fattigvårdens och ej sällan
befanns arbeta med ganska ringa effektivitet. Härigenom liksom genom
hela den brist på system och plan, som kännetecknade den nya
utvecklingen, uppkom dubblering av understödsformer och av
myndigheter med i grunden likartade uppgifter, i all synnerhet som den
gamla fattigvården måste gripa in, då de nya understödsformerna
klickade eller icke räckte till för att hindra uppenbara nödlägen.
Ett administrativt virrvarr, ett slöseri med personliga krafter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
