Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - De svenska dialektundersökningarna vid skiljovägen. Av Herman Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 H. GEIJER
svåra att fullt genomtränga utan att man härpå nedlägger ett
ganska tidsödande arbete och besitter en intim kunskap om
förhållandena, vilket ej alltid är att påräkna. Resultatet har i regel
blivit radikala nedskärningar, för vilka synas ligga till grund
snarare vissa — stundom föråldrade — matematiska
proportioner till vad förut givits för motsvarande ändamål än hänsyn
till inre, sakliga förhållanden, hur mycket dessa än genom
förebragta utredningar bli klarlagda. Om en ansökan innehåller
noggranna utredningar och beräkningar, kan den dock komma
att behandlas, som om det blott gällde en stor klumpsumma,
vilken kunde nedskäras utan risk för att vitala delar träffas
därav. En på längden deprimerande känsla av denna risk griper
lätt omkring sig, när erfarenheten visat hur gång på gång viktiga
arbeten måst avbrytas och hur många av de verksammaste
medarbetarna, som det ej på flera år eller ej någonsin har lyckats eller
kan lyckas att få ersättare för, ansett sig av omsorg om sin
framtid nödsakade att övergå till andra arbeten, ofta under
förhoppningar, som förr eller senare svikits, att dock även i de nya
ställningar på olika orter, där de hamnat, kunna åtminstone i
ena eller andra avseendet verksamt bidraga till fullföljandet av
vad de varit med om att påbörja. Känslan av risk för
ödesdigra, summariskt gjorda nedskärningar gör sig ej minst gällande
nu, medan Landsmålsarkivets med fleres i januari 1930 till K.
Maj:t ingivna ansökningar om lotterimedel vänta på avgörande.
Det synes som om det ej vore oberättigat att fråga: hur vilja
statsmakterna att vi skola göra med allt det, vartill understöd
ej beviljas? Vad är det i vår nu föreliggande lotteriansökan,
som kan visas vara umbärligt i sitt sammanhang eller för högt
beräknat? Har staten verkligen mindre råd att understödja det,
som här uteslutes, än många företag av annan art, som
understödjas? Är detta mindre viktigt?
De förluster, som under de senaste åren drabbat
dialektforskningen i Sverige som följd av ovan angivna förhållanden,
äro stora. Man kunde nämna avbrytandet av
landskapsundersökningar i Ångermanland, Härjedalen, Hälsingland; omöjligheten
att utnyttja arbetskrafter, som för en förhållandevis ringa
ersättning skulle stått till buds för undersökning av flera ändra
landskaps dialekter och ej minst försenandet och förminskandet av
frågelistarbetet. När vi nu i alla fall för fortsättandet av arbetena
bygga till så väsentliga delar på lotterimedel, ehuru det ser ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
