Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - De svenska dialektundersökningarna vid skiljovägen. Av Herman Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 H. GEIJER
som avsikten är, snart utvidgats, ej mer än ett par svenska
landskapsundersökningar.
Den utredning, som låg till grund för beslutet om anslag till
ovannämnda finska ordboksarbete, utgjordes av en enligt
uppdrag från Undervisningsministeriet genom docenten K. Donnér
åren 1926—27 utarbetad, helt kortfattad plan »Suoinen
kansan-kielen sanakirjatyötä koskeva mietintö», tryckt som
Komiteanmie-tintö N:o 2, 1927). Motiveringen bygger till stor del på vad som
i den svenska Folkminneskommitténs betänkande sagt som
dialektundersökningar, varur ifrågakommande partier utförligt
refereras, varjämte redogörelser lämnas för vad författaren vid
besök i Landsmålsarkivet erfarit rörande pågående och planerade
arbeten. I princip ansluter sig det finska betänkandet till de
svenska dialektundersökningarnas metoder. Som förebildlig
framhålles den i Sverige eftersträvade kombinationen av ordforskning
med sakforskning samt likaså kombinationen av materialets
granskning och bearbetning med det fortsatta
materialsamlingsarbetet i bygderna. Det finska betänkandet framhäver starkt,
att de svenska dialekterna i Sverige erbjuda en mycket mer
arbetskrävande uppgift än den finska dialektordbokens uppgift,
enär de svenska dialekterna äro ojämförligt mycket mer
varierande än de finska. Det kunde tilläggas, att de svenska
dialekternas nuvarande upplösningstillstånd i högst väsentlig mån
bidrager till att arbetet i Sverige måste kräva mer tid och kostnad
än i Finland, där dialekterna äro ojämförligt bättre bevarade
än i Sverige. Det sammanhang, vari det finska betänkandet
framhåller de svenska dialekternas så mycket mer utvecklade
differentiering, är följande. I Sverige har en väsentlig del av
ord samlandet, nämligen arbetena på utförliga, till en socken eller
på motsvarande sätt begränsade ordsamlingar koncentrerats på
ett fåtal orter. Hittills föreligga blott från ett tjugutal socknar
eller byar i Sverige ordsamlingar, som uppgå till 15 000
uppslagsord eller däröver, ehuru i vissa fall högst betydligt däröver.
Mellan orterna för dylika »djupundersökningar», som var för sig
krävt fleråriga arbeten och därför ej numera kunna hinna få
många efterföljare i vårt land, söker man spänna så vitt möjligt
oavbrutet ett nät av mindre utförliga ordsamlingar, vari numera
som en huvudsak ingår besvarandet av frågelistor. När man i
Sverige arbetar efter så begränsad måttstock, så bör man i
Finland, med dess vida mindre differentierade dialekter, kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
