Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - De svenska dialektundersökningarna vid skiljovägen. Av Herman Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA DIALEKTUNDERSÖKNINGARNA VID SKILJOVÄGEN 237
tillräckligt illustrerad genom exempel, hämtade så vitt möjligt
ur levande tal. Till allt detta fordras ett långvarigare,
annorlunda dirigerat och kvalificerat arbete än förra tiders.
Det är emellertid, ehuru under andra förhållanden än dem,
som rådde, då man helt enkelt skickade stipendiater till kartans
vita fläckar, fortfarande materialsamlingsintresset, som är och
måste vara det i första rummet ledande. Men denna
materialsamling måste gå i närmaste samband med en tillräckligt
ingående bearbetning av materialet. Vad man behöver få fram
är ej blott, ej ens i främsta rummet en rad orter till vilka
upp-tecknare kunna lämpligen sändas, utan: vilken utbredning och
vilken användning ha de stora massor av ord, om vilka
materialet ej redan ger någorlunda tillräcklig upplysning? Vilka
uttryck ha de svenska dialekterna för varje särskild
sammanhängande grupp av begrepp, föremål, arbeten o. s. v.? Vad
kallades det t. ex. när slåtterkarlarna i regelbunden följd gingo
i rak linje tvärs över ängen (slå slag, slå slagom, gå skärgång,
slå skär etc.)? Och vad kallades det, när man på grund av
terrängens beskaffenhet ej kunde slå på detta sätt, utan gick
var för sig och slog mellan buskager och stenar (slå onn, slå
ona, slå vogn etc.)? Förberedandet av de insamlingar, varigenom
dessa frågor skola besvaras, innesluter en nödvändig, nära
förbindelse mellan ordforskning och sakforskning, mellan lilologiska
och kulturhistoriska eller folkloristiska synpunkter och arbeten.
Det innesluter också behovet av att det äldre materialet, som
till stor del föreligger i kanske flera årtionden gamla,
svåröverskådliga och ofta svårtydda primäranteckningar, nu må bli ordnat,
utredigerat och kritiskt sovrat. Det arbete, som härpå nedlägges,
blir oftast till vida övervägande del förlagt inom arkiv och andra
samlingar. Ur rent yttre kvantitetssynpunkt kunna de s. k.
»kompletteringslistor», som framgå ur Landsmålsarkivets
»redigeringsarbeten», ofta té sig som förvånande små vid sidan av
de massor renskrivna ordlappar och andra renskrifter och
materialframställningar, som framgå ur samma arbeten. Den tid
det tar att i orterna med hjälp av redan invanda sagesman få
kompletteringsfrågorna besvarade så långt de nu för tiden kunna
besvaras, kan ofta bli försvinnande liten i förhållande till den
tid, som kräves för hela det arkivarbete, som ligger bakom och
som naturligtvis berör ej blott de till komplettering
ifrågakommande enskilda orden, betydelserna o. s. v., utan hela det material,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
