Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - De svenska dialektundersökningarna vid skiljovägen. Av Herman Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 H. GEIJER
frågan om folkminnesundersökningarna återkomma. Varje
ytterligare uppskov därmed skulle motses med de allra största
bekymmer av dem, som äro intresserade för dess lösning.
Under det den ovan berörda, för 1930 års riksdag föreliggande
kungl, propositionen väntar på avgörande, kan det vara av
intresse att däri väckta frågor något närmare betraktas och detta
även ur vidare synpunkter än dem, som i nu föreliggande
förslag anlagts. Dessa förslag röra sig huvudsakligen kring frågor
om vissa befattningar och behandla givetvis dessa frågor ur
företrädesvis administrativa synpunkter, men gå ej in på vad
som ur de närmast intresserades synpunkt är huvudfrågan: hur
skola de vetenskapliga ändamålen med hela arbetet kunna nås?
På vilka vägar kan arbetet fullföljas? Vilken utgång de nu
föreliggande riksdagsfrågorna än få, måste sistnämnda fråga
framställas och en lösning därpå sökas, en lösning som i intet fall
kan vinnas i ett slag. Med begränsning till
dialektundersökningarna, som långt tidigare än både folkminnesforskning och
ortsnamnsforskning gjorts till föremål för stort anlagda arbeten
och som torde innefatta de ojämförligt mest omfattande och
arbetskrävande uppgifterna av alla de ovan berörda
undersök-ningskomplexerna, vill jag i det följande söka något belysa
nyssnämnda kardinalfråga ur några allmänna synpunkter. Jag
utgår härvid närmast från förhållandena vid Landsmålsarkivet
i Upsala och begränsar mig väsentligen till blott en sida av
dess verksamhet, dialektundersökningarna. Av i det föregående
berörda omständigheter torde lätt förstås, att jag i denna
framställning tar mindre hänsyn till den andra sidan av samma
institutions verksamhet, folkminnesundersökningarna. Dessas
betydelse för det hela får dock aldrig släppas helt ur sikte, fast
den stundom kan förbises även av den anledningen, att den med
hänsyn till hävdvunnet språkbruk valda, korta benämningen
Landsmålsarkivet ej ger uttryck åt institutionens sammansatta
karaktär.
Vad överhuvudtaget hela arbetsuppgiften innefattar och för
sitt fullföljande kräver har frän Landsmålsarkivets ståndpunkt
gjorts till föremål för en ganska utförlig utredning i tidskriften
Svenska landsmål 1928 (B 26, häftet 182), en utredning som
jämväl tog sikte på folkminnesundersökningarna. Under nuvarande
förhållanden behöver snarast utarbetas en ny generalplan för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
