Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Svensk arkeologi i Grekland. Av Natan Valmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK ARKEOLOGI I GREKLAND 193
går berget nästan ända fram till havet, lämnande en smal
passage som förbindelseled mellan Messenien och Elis norr ut. Just
där denna genomgång är som allra smalast, höjer sig en brant
avskuren bergskägla över vägen. Den kallas blott Vounaki, »det
lilla berget». På dess topp, som är mycket ansträngande att nå
och troligen ej bestigits av många om ens någon arkeolog, ligga
massor av grova block, verkligen cyklopiska i sina dimensioner,
resterna av en synnerligen stark befästningsmur runt hela
toppen. Längre ned längs sidorna löper en murring av väl
tillhuggna kvadrar. Innanför denna ring synas i jordytan en mängd
porös- och konglomeratblock, och massor av vasskärvor från
klassisk-grekisk och även senare tider vittna om att orten varit
bebodd under långa tider. Från förhistorisk tid fann jag
visserligen blott få skärvor, men jag hade ej möjlighet att närmare
undersöka undre jordlager. Mer än sannolikt är det dock, att
vi ha sådana att vänta, om man tänker på de kraftiga och
verkligt ålderdomliga inre ringmurarna. Varför har man lagt staden
på denna branta höjd så tätt intill havet? Tydligen för att kunna
bevaka vägen därnere på den smala strandremsan. Om något
namn skulle tänkas på den, som vore härlett ur dess läge, skulle
det vara Pylos — »Porten» —, ty just där är den naturliga
inkörsporten till Elis från Messenien eller omvänt. Naturligtvis
är detta t. v. intet annat än en tankekonstruktion, men den har
en naturlig förutsättning.
Kyparissias borg, som aldrig varit helt säkert daterad, lyckades
jag genom vasskärvor bestämma i dess äldsta bebyggande till
förmykensk tid. Dess murar från klassisk tid, som finnas ganska
väl bevarade i ett par partier, kan man tidsbestämma tack vare
en hel rad stenhuggarmärken på blocken till 4:e eller slutet
av 5:e århundradet f. Kr. Kyparissia gav ett rikt material av
skulptur- och arkitekturrester, bl. a. ett arkaiskt eller
arkaise-rande »hermhuvud». Dess gamla stadsmur lyckades jag följa
och närmare studera långa sträckor.
Kuststräckan söder om Kyparissia är rätt smal men mycket
bördig. Dock äro ruinerna relativt tunnsådda. Ett par timmars
väg upp i bergen öster om staden Philiatra ligger en byzantinsk
ruinkyrka, helgad åt den heliga Sotira. Dess murar äro till stor
del uppförda av block från ett antikt tempel. En inskrift fann
jag, innehållande ett brev från någon kejsare eller annan hög
person till Kyparissias stad och styresmän, i vilket han talar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
