- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugonde årgången. 1930 /
112

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kring Kaunas och Vilna. Av Adolf Schück

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112 ADOLF SGHUGK

och Estland-Lettland. Samma band förena icke det
protestantiska Sverige och det katolska Litauen, men trots detta har det
litauiska folket alltsedan sin frigörelse blickat upp till Sverige
som ett föregångsland, med vilket det önskat komma i intimare
kontakt. Inre och yttre svårigheter ha hittills lagt hinder i
vägen härför, men måhända har nu ett tillfälle kommit att
realisera dessa förhoppningar. Alla tecken tyda på, att den nya
regimen i Litauen kommer att sätta in all sin kraft på landets
inre omdaning efter västeuropeiskt mönster. Av de tre baltiska
staterna erbjuder Litauen det största avsättningsområdet för svensk
industri. Dess talrika bondeklass behöver svenska industrialster
och dess nya huvudstad behöver byggas om från grunden. Det
kräves en mera målmedveten och kraftigare insats från svensk
sida för att några större landvinningar skola kunna göras.
Redan nu finner man att tyska och danska företag beslutsamt
arbeta på att i Litauen skapa sig en varaktig marknad.

Måhända tvekar mången att investera kapital i denna nya
stat, särskilt med tanke på den korta tid den ännu existerat.
Givetvis får man härvid icke låta leda sig av känslosynpunkter.
Man kan emellertid utgå ifrån, att Litauen, trots de senaste
årens inre oro, är en livskraftig bondestat, som ej har att dragas
med industrialismens arbetslöshetsproblem och därav följande
inre missnöje. Den litauiska bondeklassen är seg och arbetsam,
och får den blott arbeta under fria förhållanden har den stor
anpassningsförmåga, vilket bevisas av erfarenheterna från de
litauiska emigrantkolonierna i Amerika. Ett annat
trygghetsmoment för Litauen är — hur egendomligt det än låter -— dess
för östeuropeiska förhållanden ovanligt säkra geografiska läge.
Litauen är s. a. s. Östeuropas Belgien. Tillvaron av en litauisk
stat är ett nordeuropeiskt intresse, icke minst för Tyskland,
Ryssland och Lettland; dess förintande skulle kunna framkalla
ett nytt världskrigs katastrof. Det är i medvetande härav, som
Litauen vågat trotsa de polska maktspråken och ännu vågar
hoppas på att dess nationella krav skola uppfyllas i större eller
mindre utsträckning. I Sverige liksom i Lettland och Estland
ha vi emellertid alla skäl att önska, att den polsk-litauiska
konflikten snart skall bringas till en lösning och att den unga litauiska
republiken måtte gå en lyckosam framtid till mötes i kretsen av
de baltiska småstater, vilkas sammanhållning är ett livsvilkor
för upprätthållandet av status quo vid Östersjöns stränder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free