Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kring Kaunas och Vilna. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRING KAUNAS OCH VILNA 107
konflikten, som nu genom hans eget uppträdande i Geneve
ytterligare accentuerades. Litauen skulle bliva förbindelseleden mellan
Tyskland och Sovjet-Ryssland, men, för att detta skulle kunna
fullt ut realiseras, fordrades att Vilnaområdet återförvärvades.
Givetvis fanns mycket, som talade för en dylik tysk-rysk-litauisk
intressegemenskap. Att ett bättre förhållande till den tyska
grannen måste åstadkommas — trots Memelområdets införlivning
med Litauen — var absolut nödvändigt; i längden kunde den
unga staten icke på alla håll vara omgiven av fiender.
Motsatsen till Polen skulle självfallet även kunna bana väg för
ett visst samgående med det eljest avskydda Sovjet-Ryssland.
Men trots alla inviter till dessa mäktiga grannar i väster och
öster blev Litauens ställning föga förbättrad. Tyskland kan icke
så lätt glömma förlusten av Memel, även om det f. n. har
funnit sig däri med tanke på de mycket större fordringar, det har
på en gränsreglering mot Polen, ej heller har den litauiska
regimen inom detta delvis av tyskar (vanligen germaniserade
litauer) befolkade område skapat förutsättningar for ett hjärtligare
förhållande. Trots det, att Memel är Litauens enda hamnstad,
har dess handel icke tagit något egentligt uppsving genom
införlivandet med en stat på 2 mill. invånare; även här utövar
Vilnakonflikten — liksom i det lettiska Libau — sitt hämmande
inflytande genom att kommunikationerna med Östpolen och
Vitryssland avbrutits.
Voldemaras’ fascistiska regim har näppeligen varit ägnad att
bereda väg för ett närmare utrikespolitiskt samgående med
Sovjet-Ryssland. Den »röda» delen av oppositionen hade
nämligen i diktatorn en skoningslös och orädd motståndare, som ej
drog sig för att med dödsdomar straffa alla omstörtningsförsök
eller sammansvärjningar. Den oförsonliga kampen mot
socialde-demokraterna har f. ö. skadat Litauens anseende i utlandet, icke
minst i England. Voldemaras satte emellertid sitt hopp till
Mussolinis Italien. Här. trodde han sig kunna påräkna ett säkert stöd för
sin politik och överskattade den italienska fascismens böjelse att
stödja likartade rörelser i andra länder. Litauen kan emellertid icke
jämföras med Ungern; det kan icke utnyttjas av den italienska
utrikespolitiken för några nationella mål, emedan Italien icke
har några intressen att bevaka i Nordeuropa. Naturligtvis har
Mussolini känt sig smickrad av de litauiska sympatierna för
fascismen, men längre än till upprättandet av en särskild legation
9. Svensk Tidskrift 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
