Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Förenta Staterna och Nationernas Förbund. Av Gunnar Hesslén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA OCH NATIONERNAS FÖRBUND 79
avstånd från detta för att ej binda och prejudicera sin
efterträdare. Och Harding, som förts fram av den väldiga väljarevåg,
som spolat bort den Wilsonska politiken, var till en början
närmast fientlig mot den nybildade organisation, som utsett Geneve
till sin huvudstad.
De nya Washington-diplomaternas ängsliga strävan till en
början att ständigt markera sitt avståndstagande från
Nationernas förbund är nästan en aning löjlig. Man svarade inte på
meddelanden och förfrågningar, som kommo från Geneve, och
den amerikanske konsuln därstädes fick (30 juni 1921)
instruktioner att »verbally and imofficially» meddela förbundets
generalsekreterare Sir Eric Drummond, att eftersom U. S. A. ej var
medlem av Förbundet, så komme inga svarsnoter att avlåtas.
Man ville alltså inte på något sätt skriftligen meddela sig med
Geneve, utan konsuln fick under hand och muntligt lämna denna
upplysning. Denna och liknande åtgärder från den amerikanske
statssekreterarens sida blevo bekanta genom pressen och väckte
en för honom föga smickrande uppmärksamhet i U. S. A. Han
fann sig snart nödsakad att något modifiera sitt uppträdande,
och fram i september 1921 överraskades Sir Eric av att på en
gång erhålla 14 stycken svarsnoter från Washington. Låt vara
att de samtliga voro avböjande och ej till sin formella avfattning
i överensstämmelse med formerna för vanlig diplomatisk
brevväxling, så var det dock av stor betydelse, att den unga
organisationen ej helt negligerades vid Potomacs stränder.
Som av ovanstående framgår, var ej den amerikanska
allmänna opinionen lika absolut avvisande gent emot Nationernas
förbund som regeringen, man följde det tvärtom med ett visst
nyfiket intresse utan att därför vilja en anslutning. Den
omfattande och betydelsefulla humanitära och sociala verksamhet,
som förbundet genom art. 23 i pakten fått sig anförtrott
(bekämpande av vit slavhandel, opiummissbruk, vissa sjukdomar
etc.), vann givetvis många enskilda amerikanares intresse och
verksamma understöd. Rockefeller-fonden lämnade t. ex. redan
i juli 1923 understöd till N. F:s hygieniska arbete. Listan på
de amerikanska medborgare, som under dessa tidigaste år
samverkade med eller arbetade i Förbundets olika hjälpaktioner,
är också ganska ansenlig. Även i rent politiska uppgifter
tjänstgjorde amerikanare t. ex. Mr. Abram I. Elkus, medlem av
den åländska undersökningskommissionen. Och även bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
