Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Sverige i Diderots encyklopedi. Av Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvaltningen och föreslå reformer. Rådet var förut fritt, domare
över kungens liv och handlingar, men är nu allenast vittne till
hans styrelse, och ehuru det får kännedom om alla statsaffärer,
är dess ämbetsuppgift blott att giva råd; det kan ej föreskriva
honom något.
Denna tokiga framställning har ju intet gemensamt med
Sveriges statsskick vid den tid, då chevalier de Jaucourt hoprafsade sin
artikel. Den mäktiga konung, som skickar hem riksdagen när
han vill, det maktlösa rådet som på intet sätt kan påverka
regeringsbesluten — vilken fullkomligt upp och nervänd bild av
förhållandena 1765! Bland alla gamla böcker har Jaucourt tydligen icke
hört ett ord om vad som tilldragit sig i Sverige efter Karl XII:s
död. I årtionden hade Frankrikes ministrar mutat och bestuckit
rikets maktägande ständer, partichefer och rådsherrar, som
Jaucourt skildrade som betydelselösa och underdåniga. Vad han och
Lambert skildrade, det var i själva verket stormaktstidens
statsskick före enväldet.
Detta grundläggande fatala misstag kännetecknar även
artikelns fortsättning. Jaucourt offrade nära en spalt på
redogörelsen för de fem höga riksämbetsmännens befogenheter, okunnig
om att redan Karl XI sönderbrutit den centralförvaltning, vars
spetsar de varit före 1680. Man kan icke förtänka Gjörwell och
Ihre, att de föraktade en så grov okunnighet. Encyklopedins
stora anspråk och ryktbarhet ökade naturligtvis harmen över att
finna Sverige så felaktigt och vilseledande beskrivet.
Jag vill icke uppehålla mig vid övriga oriktigheter. Gjörwells
hårda omdöme även om artikeln Stockholm är fullt adekvat.
Vare det nog att nämna, att staden säges vara helt och hållet
byggd på pålar, att blott två förstäder ligga på fasta landet och
att Stockholm vanligen delas i fyra delar: la ville, Sud-Malm,
Nor-Malm och Garceland (= Ladu-gårds-landet?).
Efter de sjutton stora bandens fullbordan drog sig Diderot
tillbaka från det stora verket; andra krafter redigerade de fyra
supplementbanden 1777. Bland medarbetarna fanns icke längre
den gamle Jaucourt. De svenska geografiska artiklarna skrevos
i stället av en anonym, som signerade sina bidrag D. G. Han
var ojämförligt överlägsen sin föregångare. Artiklarna äro ej bara
fylligare utan även mycket korrektare. D. G. kände till goda
källskrifter. Han hämtade sin kunskap ur Erik Tunelds
banbrytande svenska geografi, vars andra upplaga översatts till tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
