Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Historien på skolbänken. Av Wilhelm Carlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vetenskapsmän och pedagoger åtminstone sträva till ett objektivt bedömande
av klassernas brytning och folkens? Låt mig erinra, att den första
årskursen på fyraårsgymnasiet med fyra timmar i veckan
omfattar hela den historiska utvecklingen från dess gryning till
westfaliska freden (på treårsgymnasiet med tre timmar nära nog lika
mycket)! Detta pensum är orimligt, om ej antiken, som vid ett
»historiskt betraktelsesätt» icke kan avfärdas på två månader,
tillika får kulturellt studeras i annat sammanhang. Tyvärr måste
det konstateras, att den hjälpkurs i forntida kulturhistoria av
latinläraren i tredje ringen (av fyraårigt gymnasium), som inom
överstyrelsen föreslogs vid förarbetena till den nya kursplanen,
strukits. Sagda parti är dock i skilda länder som Danmark och
Tyskland, England och Frankrike ett så gott som fristående ämne.
Andra svårigheter må här förbigås.
Allt det anförda ter sig måhända redan alltför skråmässigt
för den icke direkt pedagogiskt intresserade. Visst är emellertid,
att vid nyss antydda förarbeten i genomsnitt två tredjedelar av
landets historielärare inom mellan-, flick-, sam- och
privatskolorna samt läroverken (stundom mer, stundom mindre)
uttryckligt framhävde sitt ämnes trångmål, oftast med protest mot den
stympning, som hotade. Nu är hotet verklighet. Det gamla
programmet »krig och kungar» för historieundervisningen syntes en
gång för alla ersatt av upplysningstidens moral och romantikens
hjältesaga. Men det livlösa schemat är på ny anmarsch i skepnad
av data, namn och paragrafer för partier, klasser, författningar
och internationella fördrag. Det gröna trädet hotar att fälla
vissna blad.
»Vilket folk har en historia som det svenska!» Man skulle i
någon blygsam mån vilja fråga detsamma om vår
historieundervisning i det förflutna. Eggelse har funnits i den svängning
mellan yttre och inre poler, som vi gjort undan före många andra
folk. Skola vi då vårdslösa vårt samlade erfarenhetsarv likt
Heidenstams gamle man i Svenskarnas lynne, maktlöst
gnuggande våra händer, som kanske redan hunnit domna litet under
det materiella hjälparbetet utomlands? Låt oss fastmer bidra med
den andliga kur, som ligger i en kritisk och levande — icke
schematisk — kunskap om egen och andra nationers insats i historien!
I denna sträva men ärliga träning borde vi ej stå tillbaka för någon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
