Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Krigets framtid. En replikväxling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hållet försvinna. Ordföranden i den amerikanska
handelskammaren har understrukit den absoluta nödvändigheten av att vidtaga
omedelbara åtgärder för förräntning och amortering av Kinas utlandsskulder,
under vilka omständigheter ingen marknad funnes för nya kinesiska
obligationer i utlandet. Man anser det ännu mindre sannolikt att
ryssarna skulle kunna ta upp lån i utlandet. Så länge ryssarna vägra att
betala de gamla utlandsskulderna, är världens kapitalmarknad stängd
för dem. För att nämna ännu ett exempel, menas krigshotet från den
italienska diktaturen icke böra injaga fruktan, om Europa i övrigt stode
enigt. Italien saknar nämligen råvaror för krigsmaterieltillverkning och
är i detta avseende hänvisat till utlandets understöd. Härtill kommer,
att man icke helt kan bortse från vissa psykiska verkningar av ett
militärt överfall på en avrustad stat. Man kan hänvisa till den storm av
indignation som domen över Sacco och Vanzetti uppväckte över hela
världen. Vidare är att framhålla att »den sannolikaste fienden»
Ryssland, just tagit ett steg i samma riktning som Sverige i och med den
påbörjade svenska nedrustningen 1925. Men det sovjetryska, väl
genomtänkta och i detalj utarbetade förslaget om fullständig internationell
avrustning under strängaste internationell kontroll möttes i Genève av ett
enigt motstånd från de sig så kallande kulturdemokratierna. Är det
ryska förslaget bedrägeri, finnes endast ett sätt att avslöja det, nämligen
genom att upptaga förslaget till allvarlig diskussion i och för dess
genomförande.
Då prof. Heckscher hänvisar till major Bratts fredsprogram, skola
här till sist några ord sägas om detta program.
»Massornas revolt emot kriget är ’de korslagda armarnas revolt’.
Miljoner korslagda armar. Hjulen, som stå stilla; maskinernas tystnad».
Under det att detta program reservationslöst gäller för den radikala
pacifismen, har det för major Bratt tillämpning endast inom den nation, som
börjat ett anfallskrig. Det vill synas som om majoren i stort sett ginge
på samma linje som den av Hans Wehberg, David Peat o. a. ledda
»Arbitrate first»-rörelsen, till vilken många betydande engelska politiker
slutit sig, bl. a. Ramsay McDonald. Dr Wehberg propagerar sålunda,
att det är den enskilde statsmedborgarens plikt att vägra göra krigstjänst,
om hans nation öppnar ett av N. F. förbjudet anfallskrig. Folkförbundet
däremot har att vidtaga militära sanktioner mot den stat, som brutit
den mellanfolkliga rätten. Major Bratt fordrar, att »den internationella
militärmakten framför allt bör utgöras av en stark luftmakt». Detta
kan emellertid den radikala pacifismen icke godtaga. Major Bratt
räknar fortfarande med möjligheten att kunna göra en distinktion mellan
försvars- och anfallskrig. Även om detta formellt låter sig göra, komma
med all sannolikhet den eller de regeringar, som planlägga ett brytande
av den internationella rätten, att inom respektive nationer kunna skapa
en mot N. F. fientlig och moraliskt motiverad opinion. Man behöver
bara påminna om Adolf Harnacks svar till de engelska teologer, som
förebrådde Tyskland det mot folkrätten stridande överfallet mot
Belgien: »Vi voro i ett läge, i vilket överhuvud taget icke längre några
formaliteter gällde utan endast sedliga plikter». Trots att detta uttalande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
