Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6
- Litteratur
- Emil Ludwig om krigsutbrottet. Av Nils Ahnlund
- Emil Ludwig: Juli 1914
- Ny filosofisk litteratur. Av E. Liljeqvist
- Samuel Grubbe: Föreläsningar till filosofiens propedevtik, utg. av Nath. Franzén. I. Om filosofiens intresse och problemer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
auktoritativast och självständigast behandlat krigsskuldfrågan, den nyss
bortgångne märkesmannen Hans Delbrück, aldrig försummade att skjuta
det österrikiska problemet i förgrunden — sista gången i det stora tal
vid Berlinuniversitetets beramade minnesakt på Versaillesfredens
tioårsdag, som inhiberades på myndigheternas order.
För Emil Ludwig står Edward Grey som den tragiska gestalten bland
Europas ansvariga statsmän från anno 1914. Ömklig kortsynthet eller
förgiftad ond vilja präglar de övrigas framfärd; Ludwig synes hart när
beklaga, att de flesta sluppit undan med livet! Men tragiken kläder sig
i olika former. Den engelske utrikesministern, vars svårigheter och
anfäktelser den tyske författaren beredvilligt erkänner, på samma gång
han blottlägger felgreppen, utgör i själva verket intet enastående
undantag. Han har olycksbroder i skilda länder — visserligen tyngda av en
personlig ansvarskänsla av något olika mått.
Nils Ahnlund.
NY FILOSOFISK LITTERATUR
Samuel Grubbe. Föreläsningar till filosofiens propedevtik
(utg. av Nat. Fransén) I. Om filosofiens intresse och problemer.
Samtidens bokförlag. Sthlm 1928. 284 + X + V s.
1839 offentliggjorde Grubbe en Filosofisk rätts- och samhällslära,
förra delen. Förordet informerar om Grubbes avsikt att »småningom» —
om den filosofiskt intresserade allmänhetens »välvilja» skänkte
tillräckligt stod — utge »ett större alla filosofiens delar omfattande helt»,
under vilket publikationen i fråga hörde hemma som en särskild
avdelning. Planen fullföljdes icke, vartill åtminstone bidrog att förf.
redan följande år kallades att i konungens råd företräda
ecklesiastikdepartementet. Ej ens den »senare del», som var avsedd att »innan
kort» utkomma, hördes någonsin av. Trots den tidens jämförelsevis
större både bildning och intresse in philosophicis torde ej heller
allmänhetens välvilja ha möjliggjort en fortsättning, därvid Grubbe
först skulle ha upptagit filosofiska sedeläran och sedan praktiska
filosofiens historia, med fortgång härefter till filosofiens »övriga delar»,
en ordning vilken syntes honom motiverad av att han från sin
tidigare lärostol i teoretisk filosofi 1827 låtit transportera sig till
praktiska filosofien och nu alltså hade att närmast företräda dess
intressen. Först 1876, 23 år efter Grubbes död, grep sig Axel Nyblæus an
med publikationen av dennes »filosofiska skrifter i urval» och fasthöll
därvid, med en viss omkastning, antydda ursprungliga utgivningsplan, i
det han inom fem år utgav dels Praktiska filosofiens historia, dels
Filosofiska sedeläran, vardera i två delar; härefter associerade han
med sig Reinhold Geijer som representant för teoretiska filosoflen, så
att dessa båda tillsammans under åren 1882—84 utgåvo Grubbes
Fenomenologi, Ontologi samt Det skönas och den sköna konstens
filosofi. Sedan Philip Lindstedts förlag härpå offrat en förmögenhet,
avbröts utgivandet. — 1928 fingo vi så genom Nat. Fransén här
presenterade men redan 1912 tryckta volym, vilken han enligt titelbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0454.html
