Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Krigets framtid. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade fört en sådan politik, att ingen kunde tvivla på dess
uppriktighet, därigenom skulle inleda en islossning i det
mellanfolkliga livet?» Frågan måste tyvärr sannolikt besvaras med ett
mycket kategoriskt ja: det är fantastiskt att tänka sig detta. Vad
som skulle hända om en stormakt frivilligt avväpnade är
visserligen svårt att avgöra — förmodligen skulle det lätt nog ge
anledning till Ruhr-ockupationer — men ingen stormakt kan väl
anses motsvara dr Beskows anspråk på uppriktig politik. Vad
åter de mindre staterna beträffar, skulle deras handlingssätt
förmodligen över huvud taget ej utlösa några omedelbara politiska
verkningar. Det ser ut som om vi snart finge tillfälle till
verifikation, och om det ej gällde en oss både i rummet och i känslan
så närstående stat som Danmark vore det utan tvivel mycket
välkommet att få följa experimentet i praktiken. Hittills har den
danska avsikten ej utlöst mer än en välvillig förklaring av den
nye brittiske premierministern från arbetarpartiet att sådant kan
vara nyttigt för småstaterna — någonting om islossning har
däremot ej veterligen hörts ens från honom.
Kapten Brunskog sysselsätter sig mer med politiska realiteter
när han, i samma bok, undersöker inverkan på själva det land
som har, resp. icke har, avväpnat, för den händelse dess starka
grannar skulle råka i krig; närmast tänker han på Sverige i en
engelsk-rysk konflikt, men han konstruerar också det fallet, att
Belgien före världskriget hade avväpnat. Han menar att den
användning av det avväpnade landets territorium som de
krigförande då, också enligt hans mening, skulle tillåta sig visserligen
skulle vara ovälkommen men att landet kunde räkna på att efter
krigets slut få igen sitt territorium ograverat. Vad han stöder en
sådan föreställning på framgår emellertid ej. Så länge det ej
skapats någon ny folkrätt, skulle landet därmed ha försummat
sina neutralitetsplikter och därför ha att räkna med införlivning
i den segrande statens territorium, om denna stat ansåge sig ha
något att vinna på det, och alldeles särskilt om denna stat ansåge
sig ha haft skada av landets underlåtenhet att försvara sin
neutralitet. I vad mån en ny folkrätt skulle komma att ändra detta
förhållande är svårt att säga; men i alla händelser är det
underligt att hos en författare som eljest är böjd att se läget så mörkt
som kapten Brunskog finna en hänvisning till »våra dagars
världsopinion och världssamvete».
Å andra sidan har kapten Brunskog förmodligen rätt i att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
