Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Krigets framtid. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frågan är lika litet försvarligt. Lyckligtvis förefaller ganska
mycket stå utanför diskussion.
Skriften »Krig eller kultur?» bygger i nästan alla sina uppsatser
på gaskrigets alltbehärskande betydelse i framtiden, särskilt dess
ödeläggelser bland civilbefolkningen, och major Bratt står ungefär
på samma ståndpunkt. Den yrkesmässiga militära uppfattningen,
framställd i »Flyg och gas», går ej lika långt, men tillräckligt
mycket och tillräckligt allvarligt är vad den innebär.
Sålunda bestrider ingen, att man har att räkna med mycket
våldsammare medel mot civilbefolkningen än i något av senare
tiders krig och att följderna för de större städernas befolkning
kunna bli ödeläggande under ganska antagliga förutsättningar.
En av medarbetarna i »Flyg och gas», kapten C. A. Ehrensvärd,
gör beräkningar på grundval av Sveriges stadsbefolkning och
menar att denna är så mycket mindre än andra länders att vi
därigenom bli relativt osårbara från luften. Det är nu för det
första en stor svaghet i dessa beräkningar att enbart den officiella
stadsbefolkningen inräknats, icke invånarna i förstäder och
stadsliknande orter på landsbygden; men också om man ser bort
därifrån, blir det allvarligt nog, om gasprojektiler och gasbomber
under ett krig skulle göra de större städerna omöjliga för
mänskligt liv i vanlig mening. En annan av medarbetarna i »Flyg och
gas», kapten Axel Gyllenkrook, säger samtidigt öppet ifrån, att
flygplanen »äro svåråtkomliga för trupperna på marken
(luftvärnsartilleri, luftvärnskulsprutor och eldhandvapen)».
Det är då dubbelt allvarligt, när en tredje medarbetare, överste
E. Virgin, förklarar att »det bästa och verksammaste skyddet
även för civilbefolkningen utgöres av ett väl ordnat luftvärn»; ty
även om man kan ta för givet att han häri inräknar ej blott
luftskyddet på marken utan också aeroplanen, förefaller det ej
som om detta det verksammaste slaget av skydd skulle vara
mycket att bygga på. Såvitt jag vet har det också erkänts från
alla håll, att det fingerade luftangreppet på London i fjol gav
starkt intryck av försvarets maktlöshet. Överste Virgin går
därför också över till att diskutera de olika åtgärderna för att skydda
civilbefolkningen, och de äro vittutseende nog. Frånsett de
individuella skyddsmedlen, d. v. s. främst gasmasker, som ju
omöjligt kunna anläggas av alla, innefattar planen skyddsrum med
igensatta och tätade fönster och ventiler samt särskilt stärkta,
dubbla dörrar, d. v. s. närmast källare. När det samtidigt
24. Svensk Tidskrift 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
