Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Litteratur
- Jesu evangelium i ny belysning. Av Kristofer Benzow
- Rud. Bultman: Jesus. Övers. från tyskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR
JESU EVANGELIUM I NY BELYSNING
Rud. Bultmann: Jesus. Övers. fr. tyskan. Wahlström & Widstrand. 183 s. Kr. 5:25.
Frågan om Jesus och hans evangelium förlorar aldrig sin aktualitet.
Den tillhör mänsklighetens eviga frågor, som varje släktled tar upp på
nytt och söker besvara utifrån sina förutsättningar. Men givet är, att
frågeställningarna växla, beroende på förskjutningar inom det teologiska
forskningsarbetet och det andliga livet överhuvud.
Då Viktor Rydberg skrev sin Bibelns lära om Kristus, var det ju hans
mening att påvisa den djupa oemotsvarigheten mellan kyrkans Kristus,
d. v. s. de gamla kyrkomötenas kristologiska dogma, och bibelns Kristus,
den historiska gestalt, vilken för Rydberg framstod som inkarnationen
av det högsta mänskliga och som därför också blev uppenbarare av det
gudomliga.
Nu ligger knappast frågan längre till på samma sätt. Den kritiska
forskningen ser klarare än på Rydbergs tid, att det kristologiska dogmat
har sina djupa rötter i Nya testamentets fromhetsvärld, med andra ord
att kyrkans Kristusbild trots alla förskjutningar ligger i samma linje som
de nytestamentliga skrifternas. Vi få naturligtvis komma ihåg, att dessa
skrifter icke giva en ensartad framställning av Kristus, och att man
sålunda t. ex. måste skilja mellan den paulinska uppfattningen av Kristus
och de synoptiska evangeliernas. Men även i dessa möta vi utsagor, som
måste sägas bilda det religiösa underlag, varpå det senare dogmat —
tyvärr på ett sätt som fördunklade den genuint religiösa uppfattningen
— byggdes upp.
Bakom den nämnda frågeställningen mötte emellertid snart en annan:
är det möjligt att genom en historisk-kritisk behandling av den i Nya
testamentet — och närmast evangelierna — bevarade traditionen
rekonstruera fram en tillförlitlig bild av den »historiske Jesus» och så göra
denna till trons fasta grund?
Om 60- och 70-talets bildade lekmän togo starka intryck av Rydbergs
Bibelns lära om Kristus, torde väl sekelskiftets religiöst sökande
människor i stor utsträckning låtit sig ledas av Harnacks berömda bok:
Kristendomens väsen. Och här gavs ett svar på den ovan antydda
frågan, som för många blev en verklig befrielse ur dogmats tyranni.
Kristendomens väsen består icke i några metafysiska spekulationer, utan är i
första hand att finna i Jesu lära om Gud såsom vår Fader, människorna
såsom bröder och själens oändliga värde. Och av denna lära och dess
förkunnare få vi med den kritiska forskningens hjälp i evangelierna
en tydlig helhetsbild, de ge oss besked om det för oss religiöst sett
betydelsefulla: vem Jesus var och vad han ville.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0300.html
