Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Rumänien. Några drag ur landets historia och utveckling. Av Constantin I. Karadja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komma att försvinna med järnvägarnas utveckling och
normalisering inom Rumänien och genom ordnandet av tarifferna på det
mellaneuropeiska järnvägsnätet, möjliggörande en intensiv
transport av våra varor genom Tyskland och Polen. Vad Sverige
beträffar, kommer den rumänska jordreformen också att vara till
nytta därigenom, att den rumänska allmogens köpkraft så
småningom ökas. Redan nu finna svenska galoscher, kullager, motorer
och olika elektriska apparater en alltjämt växande marknad i
Rumänien, och i en snar framtid komma nog också svenska
telefoner, radioapparater m. m. att bli flitigt använda på den
rumänska landsbygden.
För att lyckas åvägabringa ett livligare handelsutbyte mellan
Sverige och Rumänien är det dock nödvändigt, att de båda
länderna närmare lära känna varandra. Säkert är, att Sverige redan
nu är känt och beundrat i vida kretsar i Bukarest, och mycket
tillfredsställande vore det givetvis också för oss rumäner, om vårt
land ej längre förbleve en »terra incognita» för flertalet svenskar.
Även kulturellt har nämligen Rumänien mycket av intresse
att uppvisa. Att Rumänien verkligen kan berömma sig av en
gammal kultur visas bäst av de tryckalster, som ända sedan 1508
därstädes producerats. Från Venedig över Montenegro kom den
nya tekniken till Targoviste, Valakiets dåvarande huvudstad. De
första tryckalstren äro dock avfattade på det gammalslaviska
språket, och först år 1560 lyckades transsylvanska rumäner med
kalvinistisk läggning att trycka evangeliet på rumänska. Efter
denna tid har det fattiga lilla folk, som rumänerna då var,
lyckats sträcka sitt kulturella inflytande vida omkring, ej blott på
Balkanhalvön, från Donau och Pindus till Atosbergets och
Tessaliens kloster och ned till den lilla by, vartill Aten då nedsjunkit,
utan även så långt som till Sinaihalvön, i vars kloster ännu i dag
bevarats tryckalster från de rumänska furstendömena. I
Bukarest utkommo böcker ej blott på rumänska, slaviska och
grekiska utan rent av på arabiska för att sprida ljus över hela
sydöstra delen av Europa och främre Asien. Ibland
Kaukasusbergen, i Georgien, införde vidare en rumän år 1706
boktryckeriets konst. Han utgav liturgiet och evangeliet i Tiflis, arbeten,
som först i våra dagar återfunnits och identifierats genom de
verser på rumänska, men tryckta med bokstäver okända i Europa,
där tryckaren sjunger om sin hemlängtan och kärlek till det långt
avlägsna fosterlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
