Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 / 109 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den tyska interventionen i Finland 1918. Av Georg Schauman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DEN TYSKA INTERVENTIONEN I FINLAND 1918

av överbibliotekarien d:r GEORG SCHAUMAN

Nyligen har såsom första bandet i en av Greifswalds
universitets Institute für Finnlandkunde offentliggjord skriftserie
utkommit en avhandling om den tyska interventionen i Finland
1918 med titeln Das deutsche Einschreiten in
Finnland 1918 als völkerrechtsmässige
Intervention av dr jur. Franz Beyer.

Det rätt omfångsrika arbetet — 160 sidor stor oktav — är,
såsom av titeln framgår, en juridisk avhandling; det är ur
folkrättslig synpunkt författaren behandlar sitt ämne. Bevisföringen går
ut på att ådagalägga, att Tysklands inskridande varit en
folkrättsligt tillåten intervention, grundad gentemot Ryssland på dess
underlåtenhet att i enlighet med Brest-Litovsk-freden låta sin krigsmakt
utrymma finländskt territorium, gentemot Finland åter på dess
samtycke till interventionen och på ett mellan Tyskland och Finland
ingånget fördragsmässigt avtal härom. Det kan i förbigående
förtjäna nämnas, att författaren betecknar Rysslands tillvägagående
gentemot Finland, efter erkännandet av Finlands självständighet,
såsom en otillåten (»deliktisk») intervention, men icke såsom krig,
»ty krig är vapenkamp stat mot stat, men här äro de ryska vapnen
icke riktade mot staten Finland, utan avsedda att understödja den
ena parten i den inre kampen om den faktiska besittningen av
statsmakten, alltså i ett inbördeskrig». Författaren finner därför
också den i Finland brukliga benämningen »frihetskriget»
oriktig, emedan något krig i folkrättslig mening för Finlands
lösslitande från Ryssland icke fördes.

Men de juridiska konstruktionerna i dr Beyers arbete
intressera ej lekmannen lika mycket som det historiska material, på
vilket författaren bygger sin framställning. Man får icke ur
förordet veta, var författaren erhållit vissa viktiga, hittills icke
publicerade aktstycken, som belysa dels tillkomsten av vad han kallar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>