Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 15 jan. 1929 - Slutad lek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socialisttidningar blevo över denna sats, som ju dock endast var ett
konstaterande av allbekanta fakta från särskilt den Tryggerska
försvarspolitiken 1923—24 i »samförståndets» tecken.
När en regerings ovannämnda honeymoon till på köpet sammanfaller
med en riksdagslös tid, så blir som nu tillvaron dubbelt angenäm.
Ministären Lindman förstärkte också sina sympatier inom det borgerliga
lägret genom egna skickliga åtgärder. Den gjorde ett par lyckade
utnämningar; finansminister Wohlin förmådde socialiseringsnämnden att själv
anhålla om ett föreläggande om tre nådår, och socialminister Lübecks
arbetsfredskonferens blev mäkta populär — oberoende av de små
utsikterna att på annan väg än genom ytterligare principiella eftergifter
från arbetsgivarnas sida vinna några varaktiga fördelar till arbetsfredens
fromma.
När statsverkspropositionen offentliggjordes, lyftes regeringen ännu
högre genom den nya överskottsfloden inom rikets finansväsen. Svenska
folket skulle få vackra presenter åt olika håll. Inkomst- och
förmögenhetsskatten minskades med ytterligare 10 enheter, lastpenningarna
borttogos, fondbörsstämpeln minskades med hälften, frukttullen nedsattes
och sockerskatten avskaffades. Folkskollärarna utlovades
löneförbättring — änskönt regeringen kunnat förskansa sig bakom 1928 års stora
lönekommitté — och betodlarna skulle få tullförhöjning till sådant
belopp att sockerpriset ej behövde ändras. Mera genom uppräkning av
anslag än genom äskanden för nya ändamål ökades också försvarets
huvudtitel, vilken eljest regeringen, av kända politiska skäl, säkerligen
högst motvilligt har fått behandla mest styvmoderligt. Vissa
myndigheternas petita avvisas här med det stereotypa uttrycket »att det är
angeläget att i största möjliga grad begränsa statsutgifterna», vilket låter
egendomligt i denna budget.
Under hela hösten har en presspolemik pågått om regeringens
försvarspolitik i syfte att bringa klarhet över vilka åtgärder vederbörande
ämnade vidtaga för att förverkliga försvarspunkten på
högerprogrammet. I denna krävdes nämligen dels en försvarsutredning, dels största
möjliga effektivitet inom ramen av gällande försvarsordning. I
sistnämnda syfte hade regeringen tillkallat sakkunniga inom
försvarsdepartementet med uppgift att biträda vid utredningen angående frågor om
flygvapnets förstärkning, Gotlands försvar, arméns centrala ledning
m. m. Men utredningen om vårt försvarsproblem fick vänta, vilket
framkallade åtskillig kritik. I remissdebatten förklarade emellertid
statsminister Lindman, att regeringen längre fram ämnade igångsätta denna
utredning, varigenom denna kontrovers blivit bilagd.
Detta meddelande från statsministern var nätt opp den långvariga
remissdebattens enda sakliga behållning. För året hade intresset
koncentrerat sig kring andra kammaren, som numera, sedan hr C. G. Ekman
sitter på Stockholmsbänken, blivit hemvist för samtliga partiledare. Hr
Per Albin Hansson uppträdde liksom partivännen Ramsay MacDonald i
underhuset som förste oppositionsledare och var tämligen mild och
försonlig, ehuru icke i sådan grad, att excellensen Lindman hade samma
anledning att ostentativt trycka hans hand, vilket Hjalmar Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
