Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hur Sverige regeras. Studier i statskalendern. Av Junius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
överklagad också i England och Amerika; men den kan tänkas
bli ännu större när såsom i Sverige skickliga advokater som önska
övergå till ett lugnare liv ej kunna placeras som domare och de
rent juridiska egenskaperna samtidigt tas i anspråk för andra än
domaruppgifter. Å andra sidan medför utsikten till befordran till
högre administrativa ställningar en tillströmning av framstående
unga jurister till hovrätterna, som till sist kommer ej blott dessa
utan även häradsrätterna till godo. Befordringen till dessa första
instansens domareämbeten går i Sverige i fråga om de bättre
domsagorna via hovrättsråds- och revisionssekreterare-befattningarna,
ett befordringssätt som är lika enastående som det är gagneligt
för upprätthållandet av den viktigaste instansens anseende.
Den teckning som nu försökts har sin tillämplighet på nutiden;
men dess grunddrag voro ännu mer utpräglade för ett par
årtionden sedan. Regeringsmedlemmarna voro då själva i stor
utsträckning hovrättsjurister, medan nu sällan flera bland dem än de
konsultativa statsråden äro det; och eftersom det fortfarande
anses lika nödvändigt som tidigare att ge avgående statsråd
reträttplatser, har detta berövat revisionssekreterarna viktiga
befattningar inom förvaltningen. Därtill kommer en ökad tendens att
också på den vanliga befordringsvägen bereda utrymme för andra
slag av sakkunskap än den lagtekniskt juridiska, i det att de
ledande platserna i både de nya socialpolitiska verken och
statens affärsdrivande verk företrädesvis rekryteras på annat sätt.
Men det nya läget präglas å andra sidan av en halvhet och
oklarhet som icke förekom under tiden före det demokratiska
genombrottet. Då var statens ledning i första rummet ett högsta
ämbetsverk, dit man nådde på samma vägar som till alla de
andra ämbetsverken; regeringsmedlemmarna voro vanligen vuxna
uppgiften att personligen på ett formellt oangripligt sätt leda
förvaltningsarbetet, och deras medhjälpare inom departementen
behövde därför ej vara annat än kvalificerade biträden. Nu består
regeringen av yrkespolitiker, och både dess och
centralförvaltningens ställning har därigenom nödvändigt förskjutits.
De konsultativa statsråden, hovrättsjuridikens spetsar inom
förvaltningen, ha blivit mer av en anomali än förut. Behövliga
äro de fortfarande utan all fråga, snarast t. o. m. mer än förr,
i den mån övriga regeringsmedlemmar äro juridiskt okunniga;
men de äro nu som Saul bland partipolitikens profeter. Mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
