Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Harmoni och samhällsmakt. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARMONI OCH SAMHÄLLSMAKT 537
och uppenbarligen skulle i en mängd fall även de mest heroiska
ansträngningar från arbetarnas sida vara ur stånd att öka
vinsten, på grund av företagsledningens oduglighet,
konjunkturernas ogunst eller företagets förfelade inriktning från början.
Sådant är icke ägnat att skapa arbetsglädje. Och läget skulle väl
snarare försämras än förbättras, om man i stället för att kontant
utbetala vinstandelen läte den stå kvar i företaget söm en aktie
i arbetarens hand. Ty då komme ytterligare till att man tvingade
arbetarna att investera sina sparmedel i företag som sannerligen
icke alls lämpa sig för placering av småfolks besparingar, därför
att många äro alldeles för riskabla för ett sådant ändamål. Hur
skulle det kännas för arbetare med sådana företagsandelar, om
deras företag ginge omkull eller blott vore ur stånd att på åratal
lämna utdelning? Säkerligen skulle arbetarna anse sig bedragna
och bli allt annat än stimulerade.
Men huvudfrågan är hur näringslivet som helhet skulle komma
att påverkas. Och därvid finge man som verkan oenhetlig
arbetsmarknad och orörlig arbetskraft, jå, man kan gå så långt som
att säga att detta rent av är meningen med det hela — meningen
med att binda arbetarna vid företagen och göra deras lön
beroende av företagens resultat. Att företag som ej bära sig där:
igenom skulle hållas vid liv genom lönesänkning kan ej vara
tvivel underkastat, ty vinstandelssystem måste oundgängligen i
sak om ej form betyda också förlustandelssystem, i form av lägre
fasta löner, om systemet bleve allmänt. Under förutsättning av
tillräckligt inflytande hos arbetarna på företagsledningen skulle
det å andra sidan leda till monopolisering av de bäst ställda
företagen, därför att det vore mot arbetarnas intresse att göra
flere delaktiga av vinsten. Man skulle få arbetarnas mäktiga
stöd för företag som borde försvinna och deras lika mäktiga
förbud mot utvidgning av företag som kunde tillgodose en växande
efterfrågan.
I fråga om motsvarande samorganisation inom en viss
näringsgren stöter man till en början på svårigheten att samma slags
yrkesarbetare i stor utsträckning sysselsättas inom de mest skilda
industrier — maskinister t. ex. inom nära nog varenda industri.
I den mån industrien blir bas för samorganisationer, får man
alltså samma olikformighet i lön för ett visst yrkesarbete som i
det förra fallet. I den mån åter man vill se bort ifrån en dylik,
likväl ofrånkomlig svårighet, så har man de särskilda yrkena-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
