Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 30 sept. 1928 - Socialpolitikens rationalisering - Svenska Humanistiska Förbundets Skrifter i ny form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444 DAGENS FRÅGOR
fattigvård i stadigt stigande. Antalet personer som erhålla fattigvård
ha stegrats i oroväckande grad både absolut och relativt.
Stegringen i dessa kostnader och vad den betyder har förut belysts
i Svensk Tidskrift, liksom dess sannolikhet långt tidigare framhållits
gentemot det svenska pensionsförsäkringssystemets anhängare. Detta
har ju nu lagts i st0besleven, men varken den tillsatta kommitténs
instruktion — om man undantar några ängsliga ord i förbifarten —
eller dess sammansättning synas ge vid handen några förhoppningar
att den skall komma att upptaga den vidare uppgift, som här
skisserats.
Betänkandet om arbetslöshetsförsäkringen är alltså märkligt även
av den orsaken, att det rullar upp hela frågan om den offentliga
understödsverksamheten och dess former. Den diskussion som det
åstadkommit har nämligen visat upp en brist på plan och system, en brist
på effektivitet och ett slöseri med medel och människor, som saknar
motsvarighet på andra håll.
Att en »rationalisering» av den svenska socialpolitiken av minst
lika genomgripande art som den vilken gått över näringslivet är i
högsta grad av behovet påkallad, därom kan ej tvivel råda. Men
om den kommer till stånd, är en annan fråga. Förändringar,
nedskärningar och omläggningar stöta alltid på mäktiga hinder, var de
än skola genomföras. I det enskilda företaget driver som sagt
nöden fram dem; i det offentliga livet ligga de agerandes intressen
vanligen åt motsatt håll. De äro starkt konservativa, när det gäller
missförhållanden. Man måste dock hoppas, att det blir i motsatt
riktning, som betänkandet om arbetslöshetsförsäkringen kommer att verka
och att det ej kommer att stanna vid politiskt gräl om ofruktbara ting.
Det förefaller dock som om frågan om den svenska socialpolitikens
rationalisering icke utan vidare denna liksom så många gånger förut
skulle kunna alldeles utan vidare avföras från dagordningen.
Svensk tidskrift har tidigare framhållit amerikanska,
engelska och ryska propagandaskrifter till förmån för
studiet av klassiska språk och det märkliga
återupptagandet av latinstudiet i Norges skolor (Sv. Tidskr.
1921, s. 68; 1925, s. 396). Man skulle verkligen önska att till den sorts
propagandalitteratur, vi där omnämnt, lades ett klarläggande av den
utomordentligt stora praktiska betydelsen av latinstudier för alla dem, som
ha sitt arbete i de-romanska länderna, vilja lära känna romansk
vetenskap och litteratur och över huvud taget orientera sig inom det
romanska kulturområdet. Envar som verkligen har intresse av att direkta
kulturförbindelser och förbindelser av andra slag kunna bestå mellan
norden och den romanska södern, må förvisso, om det gäller att gå
from sounds to things, sätta sig in i vad latinet som sådant betyder i
medelhavsländerna och vilken ovärderlig hjälp latinska skolstudier äro
för dem, som vilja eller måste finna sig till rätta därnere.
I Sverige ha vi egentligen ej haft propagandalitteratur av här berört
slag. Här har man i stället sökt hålla vår kulturs dyrbara arv av »Hel-*
Svenska
Humanistiska Förbundets Skrifter i
ny form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
