Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 30 sept. 1928 - Socialpolitikens rationalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442 DAGENS FRÅGOR
område, som i alla tider befunnits vara det svåraste och till sina
verkningar farligaste av alla, nämligen kontant understöd åt
arbetsföra, under benämning »arbetslöshetsförsäkring».
Det betänkande, som avgivits av sakkunnige rörande denna fråga
och som ägnats en utförlig artikel i föregående häfte, är emellertid
i flera avseenden ganska märkligt ur nyssnämnda synpunkt, ur
synpunkten av »socialpolitikens självbesinning». Det visar sig här, att
personer, vilkas intresse för frågan icke kan betvivlas och som
uppenbarligen från början innehaft den tidigare bland socialpolitiker
av olika åskådningar allmänt sympatiska inställningen mot
arbetslöshetsförsäkring, efter att ha verkligen tänkt igenom saken,
kommit till en helt annan slutsats. Man har här i motsats till
föregående socialförsäkringsbetänkanden sökt att bedöma den nya
anordningens verkningar i olika avseenden. Man har förstått att
socialpolitiska åtgärder icke företagas i lufttomt rum utan få
betydelsefulla följder, vilka ej sällan äro av den art att de motverka de mål,
som åsyftas. Eventuella fördelar måste vägas mot avigsidor; och
man har också anledning väga fördelarna för vissa
befolkningsgrupper mot skadorna för andra. Någon harmonia prestabilita
existerar ej heller inom socialpolitiken. Man har med ett ord börjat inse,
att en viss planmässighet är av nöden också inom socialpolitiken, om
man ej skall slå sönder med ena handen, när man söker hjälpa med
den andra. Och, vad som är en förutsättning härför, man har,
åtminstone i någon mån, sett socialpolitiken och särskilt
understödsverksamheten som en helhet, i vilken den undersökta åtgärden endast
ingår som en del.
När vid pensionsförsäkringens införande det påpekades, att den
icke komme att innebära en avlösning av fattigvården, utan att denna
alltjämt komme att existera vid sidan av den nya
understödsverksamheten, intresserade detta icke vederbörande partipolitiker av olika
läger, vilka ej ville låta ett dylikt demagogiskt slagnummer gå sig
ur-händerna — t. o. m. i årets valrörelse har en liten blyg hänvisning till
högerns berömliga insats härvidlag förekommit som bevis på dess
folklighet. När man nu ser arbetslöshetsförsäkringsbetänkandet,
märker man dock, att tiden något rört sig. Här konstateras att detta slags
»försäkring» ingalunda kan räcka till att lösa frågan om uppehälle åt
de arbetsföra, som ej ha arbete; och detta erkännande blir
utgångspunkten för en närmare undersökning av arbetslöshetsförsäkringens
samband med understödsverksamheten. Man drar sig för att stapla
ännu en understödsform på de många föregående, och man tvivlar på
det schablonmässiga kontantunderstödets välsignelser.
I en artikel i augustihäftet av Svenska Stadsförbundets Tidskrift
benämnd En centraliserad hjälpverksamhet drar en av de
sakkunnige, kanslirådet G. H. von Koch, närmare ut
konsekvenserna av denna ståndpunkt, som uppenbarligen måste utmynna i ett
krav på en allmän revidering och omorganisation av hela den
statliga och kommunala understödsverksamheten, vilka mer eller mindre
vackra namn den än må ha fått under årens växlingar. Det skall verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
