- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Adertonde årgången. 1928 /
409

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Framtidens krig. Av T. Holm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRAMTIDENS KRIG 409

»nationernas förbund» o. d., så målar pessimisten oftast bilden
för svart. Det är i nyare tid ytterst sällsynt, att en stormakt
kunnat mot en mindre stat rikta mer än en bråkdel av sin krigsmakt.
Men med denna bråkdel måste den mindre makten kunna
mäta sig.

Ovanstående reflexioner, som ju mest rört sig i abstraktionens
form, syfta icke till någon programmatisk bestämning rörande
vårt försvarsproblem. De vilja blott återföra till den sunda
eftertankens plan en opinion, som i kraft av det paradoxalas makt
över sinnena synes vara benägen att underskatta markförsvarets
betydelse. Det gives vissa fundamentala sanningar, som icke
rubbas av nya krigsmiedel. Väldiga luftslag komma helt visst att
utkämpas, och giiftiga gasböljor kunna momentant förjaga
människor från vissa delar av Jordytan. Svagare viljor kunna tänkas
sträcka vapen inför sådana företeelser. Men den viljestarke gör
det icke, ty sedan luftslaget utkämpats och gasmassorna
fördunstat komma de »primitivare» stridsmedlen åter till sin rätt
i ej mindre utsträckning än tillförene. I vårt försvarsväsen måste
givetvis de tre grenarna armé, flotta och flygvapen var för sig
vara vederbörligen representerade, och vi måste taga oss i akt
för att förbise den sistnämnda försvarsgrenens stora betydelse
även för oss; saken har mer än en gång redaktionellt påpekats
i denna tidskrift. Men försvarets tyngdpunkt, dess främsta som
dess yttersta resurser, förbliva de stridskrafter, som tum för tum
försvara fädernejorden, tvingande angriparen att tum för tum
söka erövra den. Den saken borde vara ett självklart, över all
diskussion höjt axiom. Men det självklara är ej alltid tilltalande
för den stora allmänheten. Ofta finner man en böjelse för
ex-centriciteter, för löst framkastade men kanske bestickande
hypoteser, som, tillämpade i verkligheten, kunna leda till farliga
följder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:48:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1928/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free