Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Demokrati och regeringsmakt. Av Tom Forssner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEMOKRATI OCH REGERINGSMAKT 391
maskineriet i och för sig ha vi ingen användning för. Vi få nog
försöka arbeta på nationell grund ut ifrån egna, ingalunda
torftiga förutsättningar.
När jag uttalat mina tvivel om, att ett utpräglat demokratiskt
system överhuvudtaget kan frambringa en stark regering, har jag
icke i första hand tänkt på regeringens styrka utåt, gentemot
oppositionen, utan inåt, gentemot anhängarna. Den är ju
ojämförligt viktigare. Fuller väl inser jag, att i ett land, där det t. ex.
funnes en verkligt stabil låt mig säga socialdemokratisk
majoritet bland folket och i parlamentet, dessa majoriteter skulle
kunna prestera en regering, som till en tid med stor styrka kunde
genomdriva partiets planer. Men skulle denna regering själv få
ett avgörande inflytande på när, hur och i vilken utsträckning
planerna skulle realiseras? Skulle den kunna tvinga sina
anhängare att låta regeringen iakttaga samhällsnyttans synpunkter
sådana de té sig under omedelbart ansvar för rikets styrelse?
Sannolikt icke. All erfarenhet talar däremot. Men därpå hänger
landets och till sist även partiets välfärd.
Innan ett reformparti kommer till regeringsställning, har denna
situation måst föregås av en långvarig, intensiv agitation. Under
denna ha måst utställas så många ekonomiskt och socialt
orimliga löften, under den ha de från vissa synpunkter säkerligen
förnuftiga principer, som ge partiet dess berättigande, måst till
den grad banaliseras och mekaniseras, utmyntas i så lättfattliga
och överdrivna slagord, att regeringen kommer till makten i hög
grad handicapad. Jag tror — i förbigående sagt — att faran
härför är vida större i länder av Sveriges skaplynne än i
England. Där drives visserligen en agitation, som är långt
intensivare än vår och som än mindre spar på slagorden —
engelsmännen äro ju mästare i att psykologiskt påverka massorna.
Men det är dock skillnad på agitation och agitation. Den
engelska är mycket personligt lagd, drives under festliga former i
ett utmärkt humör och framför allt — den går ytterst ut på,
icke att vinna stöd för vissa programpunkter, utan att vinna
röster för vissa personer. Efter segern äro segrarna alls icke i
samma grad som hos oss bundna av tidigare oförsiktiga
uttalanden och löften, utan ha en helt annan möjlighet att låta sitt
förnuft regera. Hos oss bliva som bekant de segrande ledarna
genast misstänkta för att vara falska profeter, som sakna både
vilja och förmåga att låta sina egna profetior gå i fullbordan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
