Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - Bidrag till det senare 1800-talets politiska historia. Av Hilding Rosengren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358 LITTERATUR
klent, berodde ej på brister i dess organisation, utan på själva stats-
skicket, som skapat vardera kammaren till den andras motsats.
Det sista kapitlet i d:ir Thermenius” bok, vilket måhända står i något
lösligt sammanhang med huvudpartiet, ger en. väl dokumenterad fram-
ställning av de i det stora hela misslyckade försöken, som främst ut-
gingo från norskt håll, att åvägabringa samverkan mellan de tre nordi-
ska »folkpartierna» och en allt annat än. uppbygglig lärdom om de
svenska partiernas förhållande under den s. k. vetostriden.
Det är att hoppas, att förf. fortsätter de forskningar, som han med
så stor framgång börjat, och närmast ger oss en teckning av lantmanna-
partiet under Posses ministär. Anm. kan till sist ej underlåta att ut-
trycka önskvärdheten av att det viktigaste av förf:s otryckta källmate-
rial snarast måtte publiceras.
Få av våra i det offentliga livet verksamma män ha vunnit ett så
allmänt förtroende och en sådan vördnad i skilda kretsar som biskop
Goitfrid Billing. Orsaken till hans stora inflytande var ej minst hans
livliga temperament, den friska humor men också det djupa allvar, som
besjälade honom, och kanske främst sammansmältningen av brett skånskt
gemyt och prelatensisk självmedvetenhet. I dagarna har genom professor
C. Hallendorff utgivits en förträfflig edition av Gottfrid Billings Amn-
teckningar.från riksdagar och kyrkomöten 1893—
1906, som gör det möjligt att förnya bekantskapen med den biskoplige
statsmannen. Billing sluter sig förvisso värdigt till raden av världsligt
kloka prelater, på vilka Sveriges historia är så rik. Dessa anteckningar
avse ej annat än i undantagsfall att med fullständighet giva en historik över
det timade. Billing åsyftade blott att för sig själv samla och klargöra
huvudintrycken med hänsyn till sin egen insats. Hans anteckningar
äro framsprungna ur behovet av självrannsakan och ha endast i ringa
mån till syfte att förklara hans egna åtgöranden. De bära ofta prägel
av att hastigt ha kommit till och äro ej alltid stilistiskt fullt otadliga.
Återblickarna på kyrkomöten och riksdagar ha nedskrivits vid skilda
tidpunkter någon tid efter dessas avslutning, stundom vid första lägliga
tillfälle, men stundom ha månader förflutit, innan förf. kommit sig för
att gripa pennan. Anteckningarna, som väl närmast ha memoarkarak-
tär, kompletteras på ett förträffligt sätt av åtskilliga i samlingen med-
tagna brev från Billing till hans hustru och till Billing från många
framskjutna politiska personer, t. ex. S. A. Hedin, Hugo Tamm, Chr.
Lundeberg, P. Reuterswärd, Lars Åkerhielm, E. G. och Filip Boström.
I de Billingska anteckningarna finner man föga upplysningar om
riksdagsspelet bakom kulisserna, om partiernas minor och kontraminor,
och det av det naturliga skälet, att förf., som visserligen tillhörde Första
kammarens protektionistiska parti, endast i enstaka fall deltog i parti-
möten, och för övrigt alltid förbehöll sig full självständighet och hand-
lingsfrihet. Han stod i verkligheten rätt nära kammarens moderata
grupp och var en avgjord anhängare av Boströms rikspolitik på 1890-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
