Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Första kammar-frågan. Av Georg Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAMMAR-FRÅGAN
AV DOCENTEN GEORG ANDRÉN
Den moderna svenska författningsdiskussionen utmärker sig
icke genom någon större livaktighet eller originalitet. Sedan
vi under ett sekel förgäves jagat efter norska, engelska och
amerikanska tvåkammarsystem, efter amerikansk konstitutionalism,
engelsk parlamentarism och — mera sporadiskt — schweiziskt
referendum, ha vi slagit oss till rö med ett statsskick, som icke
så lätt kan rubriceras med någon av statslärans gängse etiketter.
Den demokratiska grundtendensen kan ju icke jävas, men den,
som söker finna en konkret representant för den svenska
»folkviljan» och den svenska folkmakten, skall helt visst få söka
förgäves. Under ett ständigt jämkande och prutande kompromissa
växlande representanter för verk och partier, regeringar och
utskott sig fram till något, som brukar kallas en statsvilja. I
kompromissens tecken försiggår det svenska statsarbetet.
Kompromisserna äro ofta principlösa — men ej sällan praktiskt
användbara — tillkomna under trycket av tillfälliga behov, skapade av
anonyma krafter med ett finfördelat divisionsansvar från de olika
statsorgan, som enligt svensk rätt skulle handlägga ärendet.
Endast sällan ser man en man, synlig för alla, taga det intellektuella
och moraliska ansvaret för en mera betydande statsåtgärd.
Denna statsform i kompromissens och anonymitetens tecken har
alltid sina svagheter. Den är användbar i tider utan större
svårigheter och större risker. Den skulle lätt moraliskt urarta, om icke
en vaken och redbar offentlig opinion hade möjligheter att göra
sin röst hörd. I svåra och krävande tider skulle det väl också
kunna hända, att det anonyma divisionsansvarets styrelsesätt
under slappt dividerande förbrukade den stund, som borde varit
den målmedvetna och behjärtade handlingens. Sveriges moderna
statsform har skapats under fred och välstånd; den är också föga
ägnad att möta svårare tider.
Att den svenska statsorganisationen även för det lugna
vardagslivets behov har sina brister, kan väl knappast förnekas. Helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
